Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Sardanapals bål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mörkret och kastade en gosse till marken, begvnte
alla sjunga.
Sardanapal fattade Hans Alienus vid armen,
och stödd på den gick han utför den öppna trap-
pan till gården, där de rusiga ynglingarne och
kvinnorna trängdes framför det mattbelagda stock-
husets rymliga ingång.
En evnuk släpade vid håret Ahirabs styfnade
och ohöljda kropp öfver stenläggningen samt lyfte
den sedan på sin rygg och bar den in i stock-
huset.
Där rådde halfskymning, och mellan några
glesa stockar, som ej mattorna helt räckte att
täcka, gled den sista tynande dagern i strimmor.
Evnuken lade den döda midt på golfvet under ett
skylande gult tält. Vid tältdukens fåll framstack
hennes bara vänstra fot och bäddens ena hörn.
Långs väggarna lågo bjärtgula dynor, och bakom
dem stodo i rad med jämna mellanrum ett slags
höga, smala alabastervaser, och i hvar och en
satt en lefvande tulipan. Den friska kåddoften
från de nyhuggna stockarna blandades med en
svag liklukt.
Evnukerna lyfte in bårarna från gården och
tömde den slamrande lasten i högar rundt liktältet.
Tråden brast i några af halsbanden, så att pärlor
4*
148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
