Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hans Alienus uppsöker Pontius Pilatus i Jerusalem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* 4
Midt i detta krokryggiga och stumma hof, som
blef allt mer fåtaligt, satt Hans Alienus allvarlig
och vemodig på sin bår. Kransen hade länge se-
dan vissnat på hans hufvud, och till och med bär-
stängerna under båren hade fått röta i trät bakom
förgyllningen, men hans ansikte var alltjämt manna-
ålderns. Hans långa yfviga hår hängde som en
fakirs ända ned öfver ryggen och bröstet, ögon-
brynen under den bruna pannan hade blifvit bu-
skiga, och på hakan växte ett svart spetsigt skägg.
När slutligen de sista af hans bärerskor or-
keslösa lyfte båren från sina skuldror och dogo,
vinkade han Tuklat-Nirgal och lät honom uppsamla
i en säck de kannor och dyrbarheter, hvilka ännu
funnos kvar.
Väpnaren bar tvär och trumpen ännu sina
två svärd och två lansar och hade virat trasor
om sina blödande fötter. Icke heller honom hade
åren krökt, men hans stickande ögon brunno allt
dystrare i skuggan under den nedhasade hjälmen,
ty läderpungen, som Hans Alienus knutit vid hans
hals, plågade ständigt hans nyfikenhet och störde
hans sömn. Hvar afton ställde han hemligt det
löftet att nästa morgon sprätta upp pungen och
se hvad den innehöll, men när det blef dager, svek
honom modet och han mindes, att om nyfikenheten
4’
4
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
