Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Fadern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f-
på den mörka tjärnen, som speglande en fallen
fura, krökte sig in under en mossig klipphäll, vid-
gades en plaskande ring, och svaga toner hördes
som från strömkarlens harpa, men när allt kom
omkring var det endast koltrastens sång, som be-
bådade dagningen.
Han fick färg på de insjunkna kinderna och
talade med en smittande värme, en ordrikedom, en
stigande brådska som om han fruktat att icke hinna
få sagdt allt det som höljdt i det förflutnas töcken-
kläder reste sig i hans själ och kastade undan den
glömska, hvilken legat skylande som en grafsten.
Det var som ville han anförtro det åt sina kära,
bevara det, rädda det, innan han själf flyttade in
bland minnena. Hans Alienus och farbror Didrik
afbröto honom med frågor och infall, sömmade
bilderna samman till en hel vidunderligt lockande
värld af hörsagor, och midt bland beskrifningar och
utrop framsmögo med neddragna bruna hufvor
gamla familjesägner och spökhistorier. Den stora
midtstenen i husets yttertrappa bar bokstäfverna
S. S. S. Det betydde: Stilla stånde stenen. Om
den rördes från stället, skulle gården brinna. Och
om höstnätterna hade ibland flere sett en tom hög-
gul kärra, som förspänd med en grå häst bullrande
åkte förbi utan att någon kunde säga hvarifrån
cr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
