Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Fadern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bordskanten. Det bredde sig en hviskande stillhet
genom alla rum. För en lång stund blefvo syss-
lorna glömda, och nattmörkret skakade millioner
hvita flingor öfver tak och ladulängor.
Då Olsson åter inträdde till de tre herrarne,
var det icke längre tanke på någon skillnad till
stånd, utan han stannade i ring med dem framför
den nedbrunna brasan. Han berättade nya histo-
rier, som han hade hört ute i köket och nya för-
klaringar eller utläggningar. Fadern var så ifrig
att han reste sig och stod som de andra friska
samt ledsagade sina ord med beskrifvande åtbörder
och rörelser.
I detsamma hördes ett tungt brak från gula
rummet.
Den hetsiga färgen försvann på faderns ansikte
och han blef gulblek.
— Tänd ljuset, Olsson, och se efter hvad det
var, — sade han.
Olsson, som blifvit lika färglös på sina späda
kinder, tände skrifbordsljuset och sköt försiktigt
upp den igenfallna dörren. Han stannade på trö-
skeln och lyste framför sig inåt det mörka rummet.
— Det var frun med nejlikan, som föll i golf-
vet, — sade han.
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
