Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Julen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■h-
I
står du, och där står kakelugnen . . . Om jag åt-
minstone bara tillnärmelsevis kunde gissa en me-
ning i det besynnerliga, som vi kalla att vara till!
Och så komma vi liksom med olikfärgade lyktor
och lysa med våra olika lynnen på det som är
närmast omkring oss. Nå, det är till sist det enda
vi kunna göra. Låt oss nu pröfva, om jag på
dessa veckor lärt mig att känna igen skenet i din
lykta. Jag vill söka att nyttja dina egna ord. Hm !
Hans Alienus trefvade i mörkret framför sig
med handen och satte sig på en stol, som han
hittade vid fönstret. Då fortfor fadern:
— Efterbildningar af Vatikanens marmorfångar
borde uppställas i alla skolsalar. Sång, gymnastik,
lek och uppläsandet af våra förnämsta skaldestyc-
ken betyda mer, då det gäller lifvets grundönskan,
än kunskapen om atomers svängningar och ljudets
hastighet. En Pontius Pilatus visste inte, att jor-
den är rund, och var likväl mindre barbar än
Olsson, som äger den kunskapen. En lappflicka,
som gått i skola, är lärd i jämförelse med en in-
disk danserska, men hon är mer barbar, ty skön-
hetssinnets utveckling är kulturmärket. Om en
Sardanapal kunde fysik eller inte, var likgiltigt ända
till löjlighet. Hvar saga om det som vi fått kärt
ända från det erymantiska vildsvinet till jungfrun,
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
