Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Julen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4––––––––––––––––––––––––––-^––––––––– 4
till asketernas insomnande i !contemplation. Och
rundt omkring i lifvet surrar den gamla anakoret-
mässan: Surt, sa’ räfven om rönnbären! Surt, sa’
räfven om rönnbären! — Inte sant, det är så du
tänker. Jag kan inte se dig nu i mörkret, men
jag gissar att du väntar få höra mig med handen
på mina herbarier och mikroskop motsäga dig i
ett och annat. Jag kallar mig fritänkare, därför
att min inbillning bygger utan den teologiska bil-
den, men någon fritänkare har aldrig funnits till.
Alla tänka vi bundet. Lika säkert som jag vet,
att det än en gång kommer dagar, då människan
bygger templen åt sin önskan präktigare än järn-
vägsstationerna, lika visst får vår tölpaktiga mate-
rialism sina revisorer. Och du skall nu få höra,
hur lika vi två se åtminstone i några stycken.
Han knackade med glasögonen i bordsskifvan
och fortfor:
— Jag gjorde också för länge sedan en resa,
men det var till en aflägsen klippa, som hette
Spik- och hammareskäret. Det låg där borta vid
svarfstoln, och mattan här var hafvet. Van sjö-
man som jag är, tog jag mig ditöfver i en liten
stampande kosterbåt och lefde där i bortåt sju
hundra år. Befolkningen på ön var alltigenom
stilla och beskedlig, ty den bestod af bara praktiska
4
81
111 O
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
