- Project Runeberg -  Fideikommissarien till Halleborg : berättelser, skisser och humoresker /
21

(1895) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fideikommissarien till Halleborg - III. Dödsdömd vid 20 år

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orörd sedan statfolket lemnat den så vid en regnskur
framme i Oktober, då Lindenäsarna brukade ha sin
brådaste höbergsel. Och om våren lade sig oxarne af
hunger och magtlöshet i fåran. Ja, det var ett elände.

Efter ett par dagar fann Gösta sig inbegripen i
envist funderande öfver huru han lämpligen skulle komma
dit bort till Lindenäs. Det glada lifvet på de andra
herrgårdarna i orten stötte honom bort, bekymren och
allt det underliga på Lindenäs drog honom till sig. Att
göra en vanlig visit efter så långt dröjsmål och sedan
han afskiljt sig från alla de öfriga grannarna, skulle se
underligt ut. Han sökte derföre efter ett praktiskt ärende
och fann det slutligen. Halleborgs väghållningsstycke gick
delvis genom Lindenäs egor; han skulle köpa en
grusbacke der och betala den bra, då blefve han nog
välkommen.

Det var ett gammalt underligt ställe, inbäddadt i den
herrligaste natur, han kom till. Ännu de första dagarna
af April gick tröskverket i den fallfärdiga
ladugårdsbyggnaden, der stormen rifvit af en god del af taket. Den
råttätna, illa bergade säden, som gick genom tröskmaskinen,
spred en unken, vedervärdig lukt ända ut på vägen, och
maskinen sjelf var af allra ålderdomligaste slag, tung så
att fyra par oerhördt stora och magra oxar fingo anstränga
sig så att de vände ut och in på ögonen för att hålla
den i en sakta rörelse.

På gårdsplanen höll Göstas åkdon på att fastna i
smörjan, farstubron var halfrutten och vådlig att passera,
taket var lappadt och brokigt, men i dörren stod gamle
kammarjunkaren sjelf, rödnäst och ej öfverflödigt ren just,
i — kalfskinnsväst och en i hast påkastad blå frack med
blanka knappar, slog upp båda de bofällige farstudörrarna
och sade högtidligt, som om han haft ett slott att bjuda
på och stått der och väntat på Gösta hela dagen:

— Välkommen till Lindenäs, herr baron!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:46:51 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halleborg/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free