- Project Runeberg -  Fideikommissarien till Halleborg : berättelser, skisser och humoresker /
28

(1895) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fideikommissarien till Halleborg - IV. En syndig tanke och en neslig plan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

haft en af sina olyckligaste stunder, berusad kommit i
delo med tjänstfolket, förgått sig och bringat hela huset
i förtviflan. Slutligen hade han gått till ro uppe på sitt
rum i öfre våningen, barnen voro spridda åt hvar sitt
håll som sparfvar efter ett åskväder, och Gösta satt ensam
med fru Silfverspjut i förmaket.

Han lutade sig ned öfver hennes hand och kysste
den vördnadsfullt.

— Om ni visste huru ledsen jag är att jag kom
just nu! Jag hade helst velat resa genast, men vågade
knappast lemna er ensam med ...

Hon log ett smärtfyldt leende, som skar honom in
i hjertat, det gråa, högburna hufvudet darrade lindrigt
och de goda, varma ögonen glänste.

— Min käre vän, att då man så djupt förödmjukas
inför råa, simpla menniskor, som inte förstå hvad jag och
barnen lida, också låta er få en inblick i vårt sorgliga
lif, gör mig föga nu sedan vi lärt känna hvarann. Men
första gången ni kom — det gör ingenting att jag säger
det nu — mottog värdinnan på Lindenäs er just inte med
de allra gästvänligaste känslor.

Han gömde ansigtet i sina händer och sade:

— Ni talade om förödmjukelse, och ni har skäl
dertill. Men hvad äro väl yttre förödmjukelser, som andra
tillfoga en, mot de inre, som man tillfogar sig sjelf genom
att ertappa sig med låga tankar, med simpla planer, med
profanerande af hvad som är högt och heligt, med
neddragande af egna ideal, med förrådande af allt det bästa
inom en sjelf ...

Hon skakade på hufvudet litet misstroget.

— Och ni, hvad skulle ni veta derom?

— Hvad jag vet derom ...

Och så kom det fram alltsammans, hans kärlek och
kärlekssorg, hans oförklarliga, nästan vidskepliga
fasthängande vid fideikommisset och hans nesliga feberdrömmar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:52:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halleborg/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free