- Project Runeberg -  Fideikommissarien till Halleborg : berättelser, skisser och humoresker /
55

(1895) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fideikommissarien till Halleborg - VII. Hvar för sig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förstått hvad de felat, finnes det allra säkrast. Men vi
förstodo ...

Äfven hon, hans trogna bundsförvandt, vacklade.
Åh, det blef honom för trångt och qvaft härinne. Han
måste ha något för tanke och sinne, något som ryckte
upp honom. Och så lät han spänna för sin lilla
jagtvagn och for, så sabbat det var, till byggmästaren, som
skulle ta i tu med det gamla nedruttna Lindenäs.

Det blef en lång rådplägning. Man var redan i
slutet på sommaren, och vid ladugårdshusen, som behöfde
helt och hållet ombyggas, var intet att göra förrän till
nästa vår, när man huggit timmer under vintern. Men
corps de logiset var stort och rymligt med en förträfflig
stomme af kärnfull fur, och till brädfodring, fönster, dörrar
och innanrede der, fanns torrt virke å Halleborg. Der
skulle den genomgående reparation, som ingenting
lemnade qvar af det gamla mer än grund och väggar,
oförtöfvadt begynna. Tegel till taket skulle börja köras redan
dagen derpå, och femton snickare vara der på tisdagen.

Hemkommen åt han ensam sin sena middag. Fru
Ragnhild och Hanna hade rest hem medan han var ute.
Så satte han sig att skrifva till en gammal vän, som var
docent i Lund, om en fattig student, som af medellöshet
måste för konditionerande afbryta sina studier på graden.
Gösta lofvade det för den tiden oerhörda honoraret af
300 riksdaler banko, om herr Lugner ett år ville komma
till Lindenäs och läsa med hans små svågrar och
svägerskor, så att dessa blefve i stånd att derefter bättre
tillgodogöra sig undervisningen i staden, den Gösta äfven
skulle bekosta.

Och så var »annandagen» slut, och så skulle de
två, som länkats samman af yttre, materiella intressen,
begynna lefva sitt lif — hvar för sig.

Med mera allvar och kärlek än någonsin gick Gösta
till sina göromål på måndags förmiddagen. Nu var dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:46:51 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halleborg/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free