Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fideikommissarien till Halleborg - VIII. Blidare luftstreck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dig att Han upphört att göra det slagets underverk nu
för tiden.
Och så tog professorn afsked.
Denna tanke på Amelies förflyttande till ett blidare
luftstreck började med att smärta och förskräcka alla och
slutade med att tillfredsställa alla. Gösta fann det grymt
att oroa och möda en stackars svag, lidande varelse.
Kammarjunkaren och småsyskonen gräto. Fru Ragnhild
satte sig af alla krafter emot resan. Hvad båtade det
henne, hvad båtade det Amelie sjelf om hon finge lefva
litet längre, men skilld från de sina, ensam och öfvergifven
i främmande land? Vore ej sex månader, två, en månad
i det älskade barnets närhet bättre än åratal fjerran skilld
från henne, då hon blott hade medvetandet att hon ännu
fanns till på jorden! Var ej Amelie henne lika nära i
himlen som på Capri!
Kanske skulle hon tänkt annorlunda nu i de
förbättrade kommunikationernas tidehvarf, när man reser
omkring nästan hela jorden på kortare tid än då från
Malmö till Norrbotten.
Men så började det framstå så lockande för Gösta
detta, att vara fri, alldeles fri från hvarje påminnelse, inte
om det band, hvilket ej tryckte honom, men om det
pris, för hvilket han köpt fädernas gods. Och visst skulle
väl hon också känna det bättre att lefva skilld från
honom? Hon skulle få en liten plågfri tid, så hade den
berömde läkaren sagt. Måhända skulle hon då kunna
njuta en smula af allt det nya, allt det sagolika derute,
om hvilket hon aldrig drömt! Litet qvällsol öfver detta
unga, så hastigt lyktande lif! Åh, hur gerna han unnade
henne det! Men då måste modern vara med. Att skilja
dem skulle vara ett helgerån. Och fru Ragnhild var
stark och litet resvan och språkkunnig sedan ungdomen
så att då behöfdes intet annat sällskap.
Men mannen, barnen, hela Lindenäs! påminde fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
