- Project Runeberg -  Fideikommissarien till Halleborg : berättelser, skisser och humoresker /
84

(1895) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fideikommissarien till Halleborg - X. »Förlåt mig!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

farit, men likväl kände Gösta det som om han skolat
taga afsked. Han var ju sin egen herre, han kunde
sluta dörren till och gå till offertjensten vid sin jordade
kärleks altare, stanna och drömma framför Julias porträtt
när helst han ville. Men ändå ... det var slut med den
absoluta ensamheten; i dag skulle hon komma, som bar
namnet friherrinnan Hallenhjelm, det skulle komma nya
slitningar i hans själ och ... farväl för i dag, haf tack
för denna tid vi varit alldeles ensamma, vi två! God
morgon, älskling!

Derutanför gjordes vackra anstalter i och för
mottagandet af husets herskarinna. Gösta hade aldrig sjelf
fått öfverväga om han skulle ge hemmet en påfallande
festlig prägel denna dag. Gamle Svensson frågade inte
om äreportar skulle resas och guirlander vid trappan
anbringas, han bara bad, ödmjukt, men bestämdt, om baron
Göstas order huru det skulle ske. Han sporde ej om
flaggorna skulle upp å den slottslika byggnadens façadkrön
och flygeltorn, han bara höjde blicken mot flaggstängerna
och sade:

När skola de hissas, herr baron?

För att ej blottställa sig för folkets undran måste
Gösta rycka upp sig och taga verksam del i anordningarna,
och då kunde han inte hindra sin naturliga smak
att göra sig gällande; Halleborg stod vid middagstiden
i en festskrud, som kanske aldrig tillförne.

Och på gräsplanerna, midt i sin yrande glädje
ytterligt försigtiga med de nykrattade gångarna och körbanan,
sprungo de unga Silfverspjuten omkring, jublande af fröjd
öfver att snart få återse mamma och stora-syster.

Deruppe i rummen gick Hanna och styrde och
ställde med en vigtig beskäftighet, en lillgammal
husmorsmin, som togo sig mycket lustiga ut. Mamsell Ulla, som
efter sitt trogna husföreståndareskap å Lindenäs under
hela denna fru Ragnhilds långa frånvaro, nu återvändt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:52:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halleborg/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free