- Project Runeberg -  Fideikommissarien till Halleborg : berättelser, skisser och humoresker /
137

(1895) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvad konduktören berättade - II. En smålandspojk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN SMÅLANDSPOJK. 137

ända. Och sä de förbaskade små pojktjufvarna, som
släppa körsbärskärnor i fönsterfalsarna!

Har herrn nånsin sett en flicka släppa ned en
plommon- eller körsbärskärna i en fönsterfals på tåget?
Nej, det har herrn inte. De svepa dem i ett papper
och kasta ut dem i sinyg i en djup skog och rodna om
någon ser dem. Men usch för di pojkarna!

Fast en del af dem ä heller inte oäfna. Ännu efter
tjugosex år minns jag en liten parfvel med en stor
päronstrut, som klef på i —t. Han var blek och mager och
ynklig af bara katten, och hans lilla jacka såg ut som
om den först varit fars rock och sen gått i arf till ett
hälft dussin bröder.

— Ack, go’a konduktören vill väl inte va’ snäll å
ha ett öga pä Janne! Han har aldrig varit ute ensam förr.

Det var en gammal mager fru i urblekt kappa,
som yttrade detta, i detsamma en gråhårig herre med
stora mustascher, som säg ut som en hederlig sergeant
eller något sådant, hyfvade in pojken och päronstruten.

Jag såg på biljetten, en barnbiljett. Han skulle till
—g, der skolterminen just i dagarne började, och der
gräts och sades farväl i länga banor.

— Har du nyckeln till kofferten, Janne? — Glöm
aldrig att ta på dig yllelifvet! — Gud välsigne dig, min
lille gosse! — Helsa moster Julia! — Akta dig för
gatpojkar! — Glöm inte korgen i kupén! — Adjö! — Det
är tio skjortor och sexton näs ....

Bom! Der slogs dörren igen och Janne for på egen
hand ut i verlden.

När tåget började gä, torkade hastigt ett par tårar,
.som glömt sig qvar i de ljusblå ögonen, och pojken
tittade omkring sig rätt krytt vid nästa station.

Der var ett herrskap, som inte fick fatt i en gumma,
som strök utefter det länga blandade tåget och sålde
frukt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:46:51 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halleborg/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free