- Project Runeberg -  Fideikommissarien till Halleborg : berättelser, skisser och humoresker /
142

(1895) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvad konduktören berättade - III. När gamle komministern kom hem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142 iVJiJ GAMLE KOMMINISTERy KOM HEM.

III.

När gamle komministern kom inem.

Han stod der alltid så bredbent och trygg, i sliten
rock och med en nyfiken barnablick, längst framme på
perrongen i —t, den gamle komministern.

Så vidt jag kunde minnas hade han aldrig köpt
biljett och följt med. Det hade han visst inte råd till.
Men vägen af jern och stål med sin rökfrustande fåle
— herrn får ursäkta, men ibland talar jag lite i kriastil;
det hänger i sen sjette öfre — den vägen hade gjort
en omhvälfning i hela annexförsamlingen, och komministern,
som i tjugo år ansett sig bo i en utkant af verlden,
befann sig plötsligt strax utmed en af den nya tidens
kom-munikationspulsådror. Vid klart väder skymtade
prest-boställets tak fram genom en öppning i furuskogen litet
bortom —ts station.

Han kunde visst aldrig rigtigt vänja sig vid
lokomotivet; det tycktes vara ständigt nytt för honom. Han
gick bestämdt ofta ned till stationen bara för att se på
det. Han såg pä det och log och rätade förnöjdt på
den gråa nacken när det kom brusande. Den stilla
mannen beundrade visst dess väldiga, tämda kraft, fast han
sjelf icke haft mer ånga inombords än som nätt och jemnt
behöfdes för att sakta glida fram till det lilla herdetjället
derborta i skogen.

Frun och flickorna följde någon gäng med en station
eller två. En liten rund fru med milda, blå ögon, två
söta flickor i tarfliga, illa sydda klädningar, och som
sällan hade handske på små bruna händer. Då gällde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:46:51 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halleborg/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free