- Project Runeberg -  Fideikommissarien till Halleborg : berättelser, skisser och humoresker /
161

(1895) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvad konduktören berättade - VI. Afvigsidan på en »stor man»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

afvigsidan pä en ’•stob man-’. ,6,

— Di säjer att stora stenbjörnen, som di hemtade
från Sparrsätra, gick sönder då de lade honom på’n, när
han skulle till kyrkogärden.

— Å tusan, var det en sä grof karl att han inte
gick in i nya likvagnen?

— Nej f—n, jag menar ju stenen, begriper du.

På sjelfva aftäckningsdagen var hela —r— som
upp-och nedvändt. Landshöfdingen och mycket folk från
residensstaden och enkan och sonen från Stockholm och
sjutton stora krans-askar va’ med på tåget, och karlen
hade likväl varit död i fem år. Nåja, jag hade en kamrat,
som reste på tredje distriktet i Juni 1866 när di satte
upp en stor sten åt Linné i Råshult alldeles utmed södra
stambanan. Der var det precis likadant och stenen ändå
större och alla professorerna från Lund med, och Linné
’hade dock hvarken varit riksdagsman, så vidt jag vet,
eller styrt ett helt samhälle.

Allt folket var ute på gatorna, och för en
inbrotts-tjuf, som velat sköta sig och varit hemma i sin sak.
skulle den dagen i —r— varit en välsignad dag. Nere
på kyrkogården stodo väl sina tjugo packlårar, virade
med löf, ofvanpå hvarandra och öfverst ett trappräcke
för landshöfdingen. Det var talarestolen. Och fanor och
flaggor och skarpskyttarnes fana och goodtemplarstandaret
och hela spritbolagets styrelse sa di var med.

— Ta hit ett blad för i går! sa jag till
tidningspojken, och sen när vi reste i väg tittade jag på
förberedande festreferatet:

Stenen var ett uttryck af vördnad och tacksamhet
och hade med huggning, inskription och porträttmedaljong
gått till kr. 2,011,52, hvaraf mer än hälften var
subskri-beradt. Resten hade sparbanken lemnat. enligt den ^ i
reglementet, som medgaf »anslag till tor staden och orten
synnerligen gagnande eller ock särdeles behjertansvarda
välgörande ändamål».

Si^unl, FiJeikommissavicn. ii

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:46:51 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halleborg/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free