- Project Runeberg -  Fideikommissarien till Halleborg : berättelser, skisser och humoresker /
185

(1895) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvad konduktören berättade - X. En bröllopsfärd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ejsr bröllopsfärd.

I8s

Så blåste stinsen och så bar det i väg för de
lyckliga två. Jag ser dem ännu framför mig när jag vill,
sådana de stodo i waggonfönstret, när jag stängde
kupédörren om dem: armarna slingrade om hvarann, hufvud
vid hufvud, brinnande kinder, leende munnar, som
försökte att ännu stamma fram några kärleksfulla ord till
föräldrar, fränder och vänner, medan tankarna voro långt
derifrån, på färd till hemmet, det egna, gemensamma, kära.

Jag sökte styra så till att de fingo ha kupén för
sig sjelfve; man har en smula känsla, fast man bara
klippt biljetter här i verlden.

En knapp qvarts mil innan man kommer fram till
N. söderifrån gör linien en stor kurva inne i en tät
björkdunge. Vi voro just komna dit, då alla bromsarna med
ens höggo i och jag förstod att föraren gjorde de mest
förtviflade försök att stoppa tåget.

Jag stack ut hufvudet genom finkans dörr och hörde
tvenne hemska skri. Det ena var ett hest, ångestfullt
vrålande, som oemotståndligt trängde sig fram öfver
förarens läppar, när han såg sina förtviflade ansträngningar
gäckade — det andra . . . store Gud det andra . . . det
kom som från underjorden, från de tunga hjulen, från
ånghästens krossande framfötter, det var ett skri sådant
ingen menniska låter höra två gånger i lifvet.

Back! — Der låg det krossade stoftet af fröken
Ella, medvetslöst, dödt, men varmt, muskelsprittande och
skönt ännu, ty ånghästens hofvar hade valt det bästa
hon hade, hennes hängifna hjerta, för att gifva henne
döden; det sköna, blonda hufvudet, det rosiga anletet,
de ljusa flätorna lågo der oförstörda, nästan obesudlade,
såsom hade hon slumrat in i fadershemmets bädd.

På Gustaf Armstångs bröllopsdag! Under de hjul,
som förde brudparet hem till sin drömda lycka . . .

Det finnes två slags fruntimmer, ser herrn; det ena
slaget är som vattnet, hvilket piskas af stormen, rifves

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:46:51 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halleborg/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free