- Project Runeberg -  Fideikommissarien till Halleborg : berättelser, skisser och humoresker /
221

(1895) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humoresker - Den envisa flickan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

händelsevis i en björkdunge en yngling med djupa, mörka ögon
och sidenslag på rocken.

Han såg på henne och hon rodnade, han helsade
och hon flydde. Nästa dag lät han bränna sitt hår och
tog på sig en hvit väst. Då stannade hon och talade
om att hon hette fröken Florentina Andersson och inte
tyckte om näsvisheter.

Han hette Adolf Dahl och var målare och fattig,
men hade dock ett hjerta, ett hjerta, som ... ah ... ett
konstnärshjerta.

En bryggare målar röda kinder och skulpterar runda
magar på sin nästa, men är han en konstnär? Nej.

De möttes oftare, och fiskbenen i Florentinas korsett
fingo allt svårare vid att hålla. Hennes hjertas slag
knäckte dem som hade de varit tandpetare eller någon
sämre sorts tändstickor.

En afton, då fåglarne sjöngo om kärlek och
sommarsolen jagat fukten ur gräset, bredde han sin näsduk på
en tufva; de sjönko i salig hänryckning ned på näsdukens
monogram och svuro att hånskratta åt allt på himmel
och jord, som händelsevis ville försöka sig på att skilja
dem åt.

Sannolikt kysstes de äfven. I min ungdom var detta
mycket brukligt vid liknande tillfällen.

När hennes rena tanke någon gång snuddade vid
kusin Eriks simpla person, liknade hennes känslor en
öfverdistriktstemplares beträffande Lacave & C:o.

Då de öfverlade om sin framtid, funno de att deras
tillgångar mera öfverensstämde med priset på en revolver
för fem personer än med lefnadskostnaderna för ett par
unga, bättre menniskor med sannolikt blifvande barn.

Inga arffallna medel hade kommit på hennes lott,
och han sålde ännu till bokhandlare, för sju kronor
hvardera, taflor, som skulle kommit en Correggio att blekna
af illa kufvad afund.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:52:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halleborg/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free