- Project Runeberg -  Fideikommissarien till Halleborg : berättelser, skisser och humoresker /
226

(1895) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humoresker - Kamrer Anderssons ursamling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ingeborg? Nej, på det der gammaldags folket kunde
man ränna ett spjut genom bröstet och taga från dem
både fru och guvernant utan att deras husläkare behöfde
så mycket som förbjuda dem morgonkaffet.

En annan sjuklig åkomma är den välsignade
samlaremanien. Menniskorna ha visserligen »samlat» i alla sina
dar, men förr i verlden var det något förnuft i samlandet.
Man samlade guld, silfver, pengar, erfarenhet, spannmål
och slafvar, d. v. s. saker, som voro nyttiga att ha.
Om någon kommit till Karl den store och sagt: »Ers
majestät, får jag leta efter frimärken i er papperskorg»,
så skulle man inte förstått honom, bl. a. derföre att man
då för tiden inte visste hvad ett frimärke var.

Den ene samlar knappar, en annan samlar käppar,
en tredje sjöskumspipor, en fjerde namnteckningar. Jag
är inte den som är okänslig för store mäns autografier.
Kan ni skaffa mig Oskar Dicksons på tvären på en vexel
på hundratusen, blir jag tacksam, men inte vill jag betala
hela kronor för namnteckningar af personer, som i lifstiden
inte hade kredit för ett öre.

Samlaresjukan är en åkomma lika svår som kärlek,
vällust, tjufnad, pianospelning och andra menniskoslägtets
plågor. Samlaren ger utan betänkande hundra kronor
för en snusdosa, som föregifves ha tillhört Maria Stuarts
lifkusk. medan hans hustru inte har ett helt fat att lägga
lutfisken på, han tömmer sin börs för en spetstrasa, som
setat omkring Lola Montez’ syndiga hals, medan hans
egna flickor gå med lintyg, som äro spruckna i ryggen.
Han svälter sjelf för att kunna köpa en smörknif, som
tillhört kunglig hofmördaren Anckarström.

Kamrer Andersson samlade hvarken strumpeband
eller kottiljongsdekorationer eller oanständiga fotografier;
han samlade ur. Klockor, som gingo i femton dygn
och klockor, som behöfde en knuff ett par gånger i
timmen, klockor, som slogo, och klockor, som inte slogo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:46:51 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halleborg/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free