- Project Runeberg -  Fideikommissarien till Halleborg : berättelser, skisser och humoresker /
244

(1895) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humoresker - Qvinlig värnepligt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fordran om likställighet äfven i pligter, äfven i mannens
dyrbaraste pligt, hans värnepligt.

Det är först på senare tider, som man varit så
nådig att medgifva, det denna »värnepligt» skulle få
aftjenas i den offentliga barmhertighetens tjenst, vid
plågans bädd och till lidandets lindring; oftast kommer
annars det krafvet hånfullt fram under form af påståendet,
att den som vill ha lika plats vid ett lands köttgrytor,
den skall ock vara lika beredd att gå mot dess fiender.

Krafvet är rigtigt; qvinnan skall stå i första ledet mot
»fienden», den starkaste, den farligaste, den fienden, som
sköflar lif och bränner hem, den, som i kampen tar de
flesta krigsfångarne och de största brandskatterna. Hon
får ej fegt hålla sig undan; öfverallt skall man se henne
i striden, i avantgardet som i centern, på förposterna som
å flyglarna. Och efter som hon är så »svag» bör hon
ej slippa med »90 dagar» blott, som vi store, starke och
tappre, och eftersom hon är »den bättre hälften» bör
det alltid stå blankt för henne i straffjournalen, den
allmänna opinionens stora straffjournal.

Det finnes en plats, som är illa befäst mot fienden
och ofta går öfver till honom vid första attacken, helt
enkelt derför att garnisonen tar honom för en — vän.
Och när fienden fattat fast fot der, vänder han alla dess
vapen mot vårt eget hem, vårt eget land, och friden och
lyckan äro slut.

Har du då ibland sett en liten soldat på två till
fyra fot klättra upp på murens krön och med knubbiga
armar och leende blick upptaga kampen mot inkräktarne,
jaga dem på flykten, låta deras råa sånger och dofva
hot dö bort i fjerran och glädjen och friden återvända?

Den värnepligten gör ibland en liten dotter med sin
rena blick och varma kärlek i sin faders hjerta, långt
innan hon vaknat till medvetande om någon enda af
»qvinnans rättigheter».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:46:51 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/halleborg/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free