Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa tingsplatser och envigesbanor, kummelgrottor och
ättehögar flytta åskådarens föreställning årtusenden tillbaka,
till de folkstammar, vilka ehuru måhända icke landets
första innebyggare likväl utgöra den fornvärld, vi beundra.
Till de slutsatser, vilka med en ledig tillämpning erbjuda
sig av Hallands fornlämningar, finner författaren sig ledd
av en fornforskare, som alltid skall bibehålla äran av den
mest kritiska urskiljning vid bedömandet av våra fornlämningar.
"Nordens fornlämningar", säger han[1], ’utgöra ett
kraftigt och nästan de enda första och säkra bevis för vår
äldsta historia; ty hwarken Islands fornqwäden, eller deras
sagor, hwarken Tiodolfer eller Sturleson, hwarken Danskarnas
Saxo eller wåra Rimkrönikor och Diarier, äro av den
ålder att de hafwa någon särdeles trowärdighet i wåra
urgamla häfder, utan dels så wida de inbördes hufwudsakeligen
instämma, dels och i synnerhet, så wida de winna styrka af
de minnesvårdar, hwilka ännu finnas eller man wet hafwa
funnits i Norden, samt med de på hwarje ort bibehållna och
ännu ej bortblandade traditioner. Genom urskiljandet af
wåra ännu bibehållna fornlemningar, tror jag mig hafwa
funnit uti wåra kummelgrottor och skyddsstenar ej otydliga
spår af ett folkslag (förmodeligen de gamle Joter, sedermera
för jättar och troll ansedda) hwilket tyckes hafwa kommit
ifrån Tyskland, öfwerswämmat de Danska öar, besökt de
Skånska kuster, wandrat strandwägen genom Halland till
Bohuslän; men i synnerhet rotfästat sig omkring landryggen
af Westergöthland. De tyckas icke hafwa warit i det
annars tidigt befolkade Småland, icke heller kommit längre
upp i norr än i Bohuslän och Westergöthland. Deras
ankomst tyckes hafwa skett flera sekler före den Sigtunske
Odens, och deras Gudsdyrkan och begrafningssätt skiljer sig
utmärkt från de af Oden införda tänkesätt och lagar.
Deras Gudom tyckes hafwa warit twåfaldig, ett äktenskap, en
Gud och en Gudinna, Solen och Jorden, harmonien af den
activa och passiva naturen. Oden införde däremot, som
bekant är, jemte mångguderi, själawandringstro och stridsreligion,
ett slags Treenighet. Joterne dolde sina Feticher.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
