Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hembygder.[1] Van Zesen, att Holland blivit benämnt efter Halland[2]
liksom Zeland efter den liknämnda danska ön. Picardt uti
sin avhandling över antikviteterna emellan Nordsjön, Ysel,
Ems och Lippe: att Batavien väl ännu år 863 icke undergått
sin namnförändring, vilket han bevisar genom den offentliga
handlingen Caroli Calvi manifest av detta år, men att det
efter denna tid fått namnet Holland av de hallänningar, som
ifrån nordiska halvön Skandia anfallit Holland, uppfyllt det
med innebyggare och efter sitt fädernesland Halland kallat
det Holland.[3] Uti dessa uppgifter instämma Barre de
Baumarchais,[4] Janus Dousa[5] och Brasica.[6] Van Dorgeest
anför, att Holland fått sitt namn av en by, som fordom var
belägen vid Utrecht, vilken by av norrmännen eller de
danske så kallades efter en ort i deras land, då de vid 865 gjorde
ett anfall på dessa länder och här uppehöllo sig till 885, då de
övergåvo landet och foro till Frankrike.[7] Efter denna tid
blev greve Dirch ägare av byn. Han blev omsider furste
över hela landet, varefter furstendömet bekommit byns
namn.[8]
[1] Hugo Grotius: Annal. de Ribus Belgicis Lib. 2.
[2] Beschreibung über d. Stadt Amsterd. p. 7. "Holland ist vom
Dänischen Halland benant."
[3] "Maer daerna heft Hollandt desen naem bekommen van de
Hallanders — — en hebben haer vaderlandt Hallandt ook genaemt
Holland."
[4] Lettres sur La Hollande ancienne et moderne pag. 7. "Le
Savant von Loon croit, que ce furent des peuples mêmes, qui le lui
donnèrent. Il est vrai, c’etoit l’usage des peuplades Septentrionales de
ce fiecle-la, et pour conserver le souvenir deslieux qu’elles avoient
quittés, elles en faisoient porter le nom à ceux ou elles etoint."
[5] De Etymo Holland. Cap. 6.
[6] Nec Normannis grassandi finem facere libuit, donec tandem
continuis vexationibus fatigati, incolæ Bataviæ in ipsorum nonien ac
ditionem consessere. Janus Dousa Annales Hollandici Lib. 1, p. 67.
[7] Detta Askemännens anfall på Holland har troligen skett
under halländske jarlens den ryktbare Gånge Rolfs anförande. Ty
om vintern emellan 885 och 886 bevistade de under honom Sigurd
Ormögas belägring för Paris.
[8] Arndt van Dorgeest Histor. Unterricht von Holland, tryckt
1644 p. 10. Man kunde intill den högsta grad av vidlyftighet bringa
närvarande bevisning och ibland svenska och danska författare,
åberopa de mest ansedda hävdatecknares intyg likasom en Junii
och Manuii vittnesbörd, men man vill slutligen endast anföra Allgem.
Historiches Lex Artic. Holland "vorzu noch kam dass die Norrmänner
selbige Zeit eeinem einfall in selbigen Land thaten, wie den von
ihnen der namne Holland und Zeland aufegekommen sein soll". Och
Moreri Diet. "Elle a eu depuis le nom de Holland, qui lui a eté donnè
apparement par Les Normans, qui se redirent maitres de ce
pais."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:53:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hallhist/0027.html
