Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varit över Orkenöarna, men Ragvald skall hava avstått denna
ära till sin broder Sigurd Östenson[1].
Med avsikt att i Norden åter upprätta den Ivarska
monarkien, börjar Erik Emundsson med tillnamnet Wäderhatt
i senare hälften av nionde seklet sina erövringar.
Gynnad av lyckan och segern, gör han varje sommar krigståg.
Vid år 859 underkuvar han Finland, Kyrialand (Karelen),
Estland och Kurland.[2] Ifrån Norge erövrar han
Värmland,[3], Alfhem, Römarike, Westfolden och
Vingulmarken och ifrån Danmark Skåne, Halland och Blekinge.
Ehuru författare finnas, vilka icke anse denna senare
erövringen äga nog säkra historiska grunder,[4] så finnas
likväl de, som uppgiva den såsom fullkomligt bevisad.[5] Och
hävderna intyga med full bevisning, att Sverige under denna
tid vunnit icke obetydliga fördelar av Danmark.[6]
Våra förfäder hallänningarna tillhörde fordom den del
av skandinaviska sjökustens innevånare, vilka under namn
av Askemän beseglade haven.[7] På sina enkla farkoster
[1] Torfæi Orcad. L. 1: C. 3.
[2] Sturleson Olof Heliges sag. kap. 31. Scarin de Orig. Gent.
Vareg. p. 56.
[3] Torf. Hist. Norv. T. 2, kap. 5.
[4] Botin Sv. Folkets Hist. Del. 1, s. 195.
[5] Lärobok i Svenska Hist. av G. A. Silverstolpe, sid. 49.
[6] Adamus Bremens. Hist. Ecclesi. C. 40. Olof Trygg. Sag.
T. 1, kap. 70.
[7] Ask. Askur kallades våra förfäders minsta och mäst
lättseglade skepp. Hervara Sag. Kap. 5, Verel. Not. Forntidens ask och
senare tiders eka, äga således sina namn ifrån lika åsikter av
farkostens beståndsdelar. Ifrån ask härlett, förklaras ordet Askemän
med sjömän. Asken och aspen voro träd, som i fornvärlden ansågos
för heliga. De blevo bägge nämnda efter gudarnas namn As.
Under asketrädet (Ygdrasil) var gudarnas heligaste rum, där
församlade, överlade de och fällde sina domslut, se Resenii Edda s. 22,
35. Sandvigs s. 41, 44. Nyerups, översatt på svenska s. 21. Ur
Askens träd togos och begagnades åtskilliga stycken till vapenrustning
och krigsutredning. Svärden och spjuten fingo härav namnen
Asker och Askeodder, Pilen Ask och Skeppet Askur m. m. Emot
denna namnledning för ordet Askemän torde kunna invändas: att
alla med Askemännen samtidiga norrmän, vilka med dem på böljan
ägde ett gemensamt fädernesland, gemensamma sysselsättningar och
levnadsyrken, kunde med lika skäl kallas Askemän, vilket likväl
icke skett, utan har tvärtom detta namn endast tilhört en enda
folkhop. Lagerbring synes därför gynna namnledningen ifrån ortnamnet
Askome, en socken i Hallnad, vilkens innevånare efter språket
borde kallas Askemän. Hollberg och Hwitfelt härleda namnet ifrån
det slags ask, som var ett förvaringsställe för sjömännens matvaror
Örnhjelm och Peringschjöld ifrån Ask-skepp. v. Dahlin anför,
att Askemännernas hemvist varit hela sjökusten emellan Norge
och Skåne, således norra och södra Halland, att åtskilliga orter i
nedre Götarike utmed Västerhavet efter dem ännu äga namn t. ex.
Askome socken i Årstad härad, Askims härad i Göteborgs och
Bohuslän och i själva gränsen till norra Halland, likasom en socken
av samma namn i Fässbergs pastorat. Askims härad har ifrån
urminnes tider fört och förer ännu i sitt sigill ett med spända segel
seglande skepp med omskrift: Askims Härads Sigill 1689.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:53:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hallhist/0041.html
