- Project Runeberg -  Hallands historia och beskrivning /
40

(1931) [MARC] Author: Sven Petter Bexell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallands öden ifrån kristendomens började tidevarv till Kalmar-Unionen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Slutligen hafwa Danskarne blifwit fullkomligen nedergjorda
emellan Skatelöf och Sjöby. Här, på en liten bergsrygg, och
uti ett därwid warande gjärde ser man wid 50 äfwen
omkring 5 alnar höga, reste stenar, och emellan dem en mängd
runda, samt owala stensättningar, stenarne af en alns högd.
I spetsen för denna walplats, närmare Sjöby reser sig en
wacker ätthög, och wid dess fot en runsten till minne af
Rumar, som lär warit en af de betydligaste hjeltar, wid detta
ställe slagne, och inträffar denna händelse just under rätta
Runstenstiden. Efter erhållen seger, skall qwinnohären hafwa
hwilat i granskapet af Skatelöf wid Skäggelösa, der de
åt Frigga helgat ett tackoffer. Här ser man en hög, och
derpå en ätthäll i mera regelbunden form tillhuggen, samt
spår efter några fordna figurer, och lär detta wara den af
Blenda så kallade moderhögen, hwaromkring de segrande
sprungo och dansade till Gudinnans ära, ty i Småland på
wissa orter bibehöllo sig i det längsta gamla hedniska bruk,
och ända till sednare tider har man trott, att moderhögen
högtidsnätterna stått på gyllende stolpar, hwarunder en
liten spökpiknik låtit sig förnimma. Derefter firades
segerhögtiden på andra eller norra sidan om sista slagfältet wid
Skatelöf, der man åter offrade, och inwigde stället åt alla de
gamla Gudar och Gudinnor, men i synnerhet åt Oden,
hwarföre både sjön och byen ännu kallas Odensjö. Grottan
i ett närbeläget berg begagnades till tempel och
stället kallas ännu både Odens och Puke kyrka i
likhet med ordspråket att der wår Herre har sin kyrka, der
har den onda sit kapell; ty Oden betyder Gud och Puke ond
ande, hwadan, särdeles i Bleking, gårdar, hwilka såsom
röfwarenästen eller såsom Vikingars hamnar warit ryktbara
fått benämning af Picke. Uti detta Odens tempel skola de
segrande Prestinnor hafwa på ett stenaltare insatt en röd
offerskål med blod; ingången till grottan skall sedan fallit
igen, men uti ett manuskript på Wexiö Bibliothek, Archivum
Smolandicum kalladt, anföres, att man sedermera i denna
grotta funnit ett dylikt offerkärl. Efter denna spisoffers
och dansceremonie, företogs en annan, åtminstone för hälsa
gagneligare, då samtliga fruntimren efter utståndna
mödor togo ett uppfriskande bad uti Odensjö, till minne
hwaraf Landets döttrar i flera århundraden med ett slags


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:53:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hallhist/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free