57 (Hallands historia och beskrivning)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallands öden ifrån kristendomens började tidevarv till Kalmar-Unionen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allmän bannlysning, som är: att I en gång om veckan hållen
mässa utom ringning innom lyckta dörrar med sakta röst,
till att bereda Christi lekamen, dem till en tärepenning,
som wandra härifrån werlden, dock att de utestängas
som banlyste äro: dernest att I hören deras bekännelse,
som wandra härifrån, och döpen dem, som dop behöfwa;
men I skolen weta, att Eder ingalunda är tillåteligt
begrafwa de dödas lekamen i Christen jord. Dat. d. 1 Nov.
Febr. 1259. Påvlige nuntien kardinalen Guido fastställer
detta interdikt, och först efter åtskilliga fruktlösa försök
lyckas det omsider att efter kyrkomötet i Lion år 1275 få
denna bannlysning upphäven.[1] Erik Glipping hade till
detta uppdrag nyttjat Jon Lille, av några Litle kallad. Denne
skicklige underhandlare bodde på Tomarp i Skåne och skall
för sin lyckade beskickning erhållit fisket i Rönneå.[2]

Näst efter greve Nicolaus av Halland intager hans son
Jakob såsom greve av Halland ett icke obetydligt rum uti
landets historia.[3] Alltid mer eller mindre invecklad i de
händelser, som skakat hans samtid, har han förvärvat
rättighet till en viss uppmärksamhet hos eftervärlden. Han
tillika med marskalken Stig Andersson anföra den i Sverige
om våren 1276 inbrytande danska krigshär, som Erik
Glipping lämnat hertigarna Erik och Magnus emot deras broder
konung Waldemar i Sverige. Under greve Jakobs frånvaro
i fälttåget skall ett ganska nära vänskapsband blivit knutet
emellan konung Erik Glipping och grevinnan av Halland[4]

[1] Man bestämmer 1274 för mötet i Lion. Men interdiktets
upphävande lär ej blivit kungjort förr än 1275.
[2] Sjöborgs Skånes historia, 2 del, s. 157.
[3] Lyscander Ant. Dan. p. 31 säger väl, att Waldemar II:s son
Nikolaus var den förste halländske greve, och att efter honom blev
hans son Nils den andre och Jakob den tredje. Men Lagerbring,
Monum. Scan. P. 1 p. 49 och med honom Hvitfelt Dan. Kron. p. 792
upptaga Jakob uti det efter fadern lediga rummet och förbigå Nils.
[4] A:o MCCLXXX interfectus est Rex Ericus dictus Klipping in
ultionem, ut ferebatur, nefandæ Libidinis, qua corruperat et
expugnaverat multarum etjam nobilium Matronarum pudorem, inter quas
fuerat etjam stuprata uxor Domini Stigothi Mareschalli Regni.
Chronicen hos Benzelius Monument. Eccl. p. 87, jämför Lagerbring Sv.
R. H. del. 2, s. 626. von Dahlin Sv. R. H. del. 2, s. 307. H. A.
Kofods Danska hist. p. 56.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 05:53:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/hallhist/0077.html

		Hallands historia och beskrivning / 57 (1931) Author: Sven Petter Bexell Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|