Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallands öden ifrån kristendomens började tidevarv till Kalmar-Unionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fägring, drar hon sig småningom undan de fåfänga fröjder,
som omsider sjunka i förgätenhet. Hon söker lugnet av en
enskild levnad. Hon ville undvika aftonstormen. Då hon i
Warberg mottog ett besök av sin son konung Magnus,
förskaffade hon sig frihetsbrev för sitt i Norge och Opslo stift
anlagda kloster Hofdö. Redan 1344 hade hon mottagit
lösen för Kallundborg m. m. med undantag av Halland för sin
livstid. Uti Hofdö kloster inrättar hon själamässor för sina
makar och för sina föräldrar. Obemärkta, försvunno hennes
sista levnadsår och hennes dödsår antecknades ej av
historien. Hon levde ännu 1360 och skall i klostret vara
begraven.[1] Hon förde titel av hertiginna av Sverige, Norge,
Halland och Samsö. Av hennes boksamling har man i
Uppsala akademibibliotek förvarat en beskrivning över Kanaans
land och åtskilliga latinska homilier. På banden har varit
tecknat: Mek ägheer een äkta ok wälbyrtiäg Fruä, Fru
Ingeburgh herrtighinnä i Noriä ok Swerigiä ok Halland.
Norra Halland tillhörde nu Sverige, vilket ibland annat
även bevisas därav, att då efter biskop Tykes av Borglum
arrestering 1329, hela danska riket sattes i interdikt, blev
likväl norra Halland såsom tillhörigt Sverige, omsider därifrån
uttryckligen undantaget, och genom ett påvebrev dat. Auinione
XI. cal. Augusti 1331 anförtros biskopen i Skara att tillåta
norra Hallands prästerskap hålla gudstjänst.[2]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
