Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallands beskrivning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedläggning till äng, skulle avkastningen någonstädes kunna ökas,
likväl finnes äng av så steril beskaffenhet, att uppå den
nedlagda odlingsmödor föga synas löna sig. Denna kunde
likväl antingen genom trädplantering, genom avstängning
till bete eller genom utdikning, om den är sank, göras mera
nyttig. Beteshagar äro mindre allmänna i Halland än i
åtskilliga andra provinser, likväl synas varken bristande
stängselämnen eller inskränkt jordrymd allestädes
förorsaka saknaden därav. Utmarken i Halland utgör, omkring
414,502 geometriska tunnland, härav består 340,302
tunnland av torra, skarpa och höga ljungbackar, med ör- och
grusjord, av kala berg, av mindre nyttiga kärr, mossar och
flygsand, då däremot de återstående 74,200 utgöra tjänlig
odlings jord, som till någon del redan är odlad, men med en
fortsatt riktning av senare tiders odlingsflit snart
fördelaktigt skall inflyta på den allmänna välfärden. Den så väl
uti Hallands inägor som uti dess utmarker befintliga
kärrmark påkallar en egen uppmärksamhet till förbättring, och
förtjänar den i flera avseende. Till denna kan utom andra
hänföras de av vatten besvärade trakter uti Karup,
Skummeslöf, Steninge, Eftra, Stafsinge, Winberg, Ljungby,
Träslöf, Hunestad, Gödestad, Grimeton och Rolfstorps
socknar.
Även ifrån uråldriga tider har Halland bibehållit och
bibehåller ännu sin indelning i åtta härader. Dessa äro
Fjäre, Wiske, Himble, Faurås, Årstad, Halmstad, Tönnersjö
och Hök. Uti Waldemar I:s år 1231 utgivna Jordebok,
förekomma de under följande namn: Fyæræ, Wiskerdahl,
Henöflæ, Farthusæ, Arestadt, Halmstadt, Tunderösæ och Höx.
Man har antagit, att gudar, hjältar och stridsvapen givit
anledningarna till de flesta häraders namn. Ihre anser själva
ordet härad vara det samma som det tartariska hord, och att
här betyder antalet ett hundrade. Ett härad skulle i följd
därav vara en så stor landsträcka, som kunde till strid
utrusta 100 man. Hövdingeämbetet i ett sådant land var
fordom likasom alla andra publika ämbeten miliäriskt, och han
förde befälet över de därifrån urustade hundari.[1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
