Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renneslöfs pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 50 —
tolska tiden varit begagnat att hava vigvatten uti. Uti
tornet-hänger endast en klocka.05)
Kyrkotionden är råg 6 t:r, korn 5 t. 4 k., havre 2 t:r.
Fornlämningar: Tvenne uppresta kämpestoder,
Tvä-stenarne kallade, stå på en ljunghed96) nära landsvägen
e-mellan Edenberga och Laholm. Den ena av dessa stenar
är-5, den andra 4 alnar hög. Enligt fornsägen utvisa
Tväste-narne stället för en i forntiden här hållen tvekamp eller
envig. Sagan berättar, att den hemnkomne Starkather
ristade utmaning till Hergrim, för det denne under
Starkathers frånvaro bortfört den av Starkather högt älskader
Ogn Alfsdotter. Vårt fornspråk berättar om dessa
medtävlares envig: Their bordust vid than ef fra foss ad heide;
de kämpade vid den övra strömforsen på heden.
Tväste-narne stå på ljungheden nära Karsefors, och genom orden
effra foss (övra forsen) utmärkes Karsefors ifrån den.
icke långt härifrån, men längre ner i Lagan vid Lagaholms,
forna slott varande strömfors. Stället, där den
hemkomne Starkather vid tillfället av enviget bodde, äger i vårt
fornspråk ortnamnet Alupotta.97) På kartan av år 1277
markeras de på Lagaströmmens andra sida, .mitt för heden,
där Tvästenarne stå, och kallas här Ala. Det igenfinnes.
95) På henne läses: Min Christen god, Hwar droppa blod, Må i
din ådror rörais, Till kyrkogång, Tiill bön och sång, När ljudet mitt.
må höras, gjuten 1755.
06) Denna ljunghed skall tillhöra Hof. Fornlämningen står
sydost ifrån det så kallade såghuset.
°’) Starkather Alugrengur bodde då vid Alupotta. Hervara saga,,
kap. 1.
Anm. till nya upplagan:
Tvästenarna. Det torde böra påpekas, att Bexells
vidlyftiga resonnemang på sid. 50, 51 icke är verklig
historia och såsom sådan förtjänande tilltro. Det stöd han
menar sig få för sin åsikt av "kartan från 1277", varigenom
han anser sig ha namnformer (Alupotta, Starka
-theri Tropheum) säkert belagda liksom läget av
vissa platser bestämt sedan 540 år tillbaka, från hans egen tid,
är helt hållet ett misstag. Ty den märkvärdiga kartan
förskriver sig blott från 1700-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
