Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hasslöfs pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 62 —
Torps åkergärde, och den tredje har stått i Dömestorps
gärde, några alnar ifrån vägen emellan Hasslöf och
Karup. Snibestugan, en grotta emellan stora stenblock vid
Brännehaga.19 Vid Windarp utvisas ett ställe på en liten
backe, vilket har benämning Slottet, och man har berättat,
att en av ortens mecenater här bott. Endast en liten källa
igenfinnes nu vid Slottet, men inga fornlämningar
upptäckas däromkring. Juli Kull, en låg jordrygg på Windarps
ägor. Kalentan, en plats på Hallandsås ovanför Ylevad.
Doktor Osbeck berättar, att stället varit en samlingsplats
för Hallands och Skånes prästerskap, och därav erhållit
namn. Skadeberg, en höjd vid säteriet Wallen, vilken till
en del är bildad av naturen, men traditionen förmäler, att
Skadeberg även varit formerad till förskansning och
såsom sådan begagnad, då det förra Slottet blivit beskjutet.
Några av denna höjds yttre former tyckas erhållit sin
bildning av människohand. Vid undersökning av jordlagren
i Skadeberg, fann jag likväl ett ganska djupt lager av
svartmylla både på denna höjds spets, på dess sluttning och
vid dess fot. Galgbacken, en lövskogsbevuxen skön holme,
mitt för fönsterna vid Wallen. Ställets sköna romantiska
omgivningar förmå åskådaren att glömma det rysliga i
själva namnet, vilket skall vara bibehållet ifrån den tid,,
då straffet vid varje slott rest sina attributer.
Hasslöfs och Wåxtorps socknar hava under förflutna
tiders krig, uti icke obetydlig mån fått erfara krigets
olägenheter. Åtskilliga anteckningar upplysa härom.
Landshövdingen Durells änkefru Magna Brita v. Krakav har uti
Hasslöfs kyrkobok gjort följande anteckning: "Annis
1676, 1677, 1678, 1679 är als ingen tionde inkommen eller
uppburen av någon enda man, Lantgille jordskyll eller
något annat, efter som allmogen endels litet, endels intet
) Det är detta berg, som Tuneld i sin geografi nämner, såsom
ett av Hallands märkvärdigare berg. Han omtalar grottan
Snibe-stugan, såsom ett hål med ingång så stor, att en karl kan gå där in,
och att där inne är rum för 20 personer, samt upptäckes spis oeh
bänkar. Tuneld åberopar för sin uppgift landshövdingen Hjernes
flock, sid 264. Nu mera finnes icke Snibestugan i detta skick, tro-)
ligen hava senare tiders bergras bringat henne i ett förändrat tillstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
