Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slättåkra pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125 —
Kyrkotionden är 4 t. 12 k. råg, 5 t. 30 k. korn, 12 t. 15 k.
havre. Av sina hemman har kyrkan utom städja årligen
2 V4 lisp. smör och för kyrko jordar i Harabol, Bonnasgård
och Reastorp någon obetydlig penninginkomst.
Pastorsbostället, ett hemman oförmedlat, är beläget
vid kyrkan och anses äga mindre bördig jordmån än öfra
Slättåkra.37)
Fornlämningar: Åkeshög, en fotangel, som ligger på
Klefwa inägor S. O. ifrån Lya. En fornsägen förmäler, att
en jätte vid namn Åke här skall ligga begraven. I väster
ifrån Åkeshög inne på Frostorps skog ligger en dylik
fotangel På Lya hed även väster ifrån Åkeshög stå flera
bautastenar, av vilka den högsta, 3 alnar lång, är nedfallen. På
övra Slättåkra inägor nordväst ifrån kyrkan stå 25
uppresta stenar. Dessa stå på bägge sidor om den förbigående
vägen, och traditionen berättar, att här fordom varit en
kyrka. På Attarps inägor är en rund jordhög, 50 alnar i
omkrets och 10 alnar i sluttningshöjd. Denna jordhög är
urholkad, och en utskärning av två alnars bredd, lika djup
med själva urholkningen gjord åt kanten. Denna
urskär-ning formerar en ingång i hålan, och ifrån ingången går en
rak gata, 42 alnar lång, vilken på bägge sidorna omgives av
grävda dammar. Om denna flertydiga fornlämning finnes
icke ringaste upplysning av traditioner. På prästgårdens
ängar S. W. ifrån gården är en ättekulle av 20 alnars
omkrets men ej mera än 4 alnars sluttningshöj d. På Kärra
gärde står en bautastén, 2 alnar hög. Borgliknatte, en backe
emellan Draereds gästgivaregård och Mared, 40 steg ifrån
landsvägen emellan denna och Nissaåen, är utmärkt av
fyra i bautastensform uppresta stenar. Enligt en fornsägen
skola dessa stenvårdar blivit uppresta av svenskarna, som
efter slaget vid Marekärr här övervunnit ett detachement
danskar. Mareberg, ett högt vid landsvägen beläget berg,
vars översta spets är jämn, som vore den planerad, berget
uti samma tog, munter täflan detta gjorde, Nit om Herrans hus och
tempel, hwarför detta teknas borde för en framtid till exempel. I
som detta läsa fån, när mitt ljud ert öra gläder, tanken lika edra
fäder, och i deras fotspor gån.
) Stomhemmanet Qwibille Storn 1 hemman oförmedlat är
änke-ite.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
