Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drengsereds pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men av potatisen räknas ifrån 6:te till högst 12:te kornet.
Lin, hampa och humle odlas icke en gång till eget behov.
Såningstiden är här lika med i Söndrum och Harplinge, men
skörden kommer stundom en hel månad senare än på
sistnämnda ställen. Man tillskriver vårkylan, vilken ofta
fortfar ända till midsommaren, denna senare skördetid.
Proportionen mellan åker, äng och betesmark är sådan, att då
en bonde sår 5 à 6 tunnor havre och med havre uppblandad
råg, höstar han på sin äng 20 à 30 lass hö, vilket dels
ljung-blandat, dels även uppblandat av så kallat starrgräs får
benämning av mossegräs. Den äng, han höstar, innefattar
ofta en rymd av 1/4 mil i kvadrat. Betesmarken, vanligen
liggande odelad, består dels av skogbevuxna berg, dels även
av vidsträckta kala bergsåsar, övervuxna med ljung
emellan stenarna, dels ock av kärr och mossar. Någonstädes
finnas väl vid hemmanen inhägnade hagar, men de äro med
den allmänna betesmarken av enahanda beskaffenhet. Det
smör, som bondhustrurna samla, förtäres icke i huset utan
avj^ttras för att förskaffa någon penningtillgång. Av den i
Drengsered uppfödda boskapsavel kan sällan något säljas.
Då en åbo det ena året köper sig ett par unga, otämda oxar,
så begagnar han dessa i ett eller tvenne år, varefter han
säljer dem och köper sig återigen ett par yngre otämda.
Detta hushållssätt skaffar honom även någon liten behållning.
Den allmänna boskapsrasen är liten. Hästar brukas här
ganska litet, och vid jordbruket intager oxen härmed största
fördel hästens ställe. Endast stängsel med trä brukas; dessa
hägnader uppsättas olika och får därefter benämningen av
skeagärdesgård, hankgärdesgård, stättegärdesgård och
ris-hejder, av vilka den sistnämnda tävlar med alla de andra
både i skogsödning och ovaraktighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
