Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindberg och Torpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 421 —
särna. Den även ibland Hallands fornlämningar
allestädes styrkta omständighet, att våra förfäder älskade att
omkring minnesvårdarna samlas för att där hålla sina
överläggningar, sina ting, val, hyllningar, beskattningsstämmor
och krigsuppbåd,gör, att jag anser den av 12 stenar i
mindre domstensform bestående och regelbundet lagda runda
krets, som på alla sidor omgives av de andra
formlämningarna, för en så kallad idavallur eller en plats, ägnad åt
samfundsordningens eller rättvisans överläggningar.
Innevånarna i trakten ha underrättat mig, att flera fotanglar i
de omkring Säreskulle varande åkrar undanröjts för
odlingen, och att de vanliga fynden av kol, brända ben och
stycken av krukor ofta upptäckts häromkring. Många
bautastenar äro för längre tider sedan bortförda till
grindstolpar och broar.
Det på Torpas utmark sydväst ifrån Bälg nära
sockenskillnaden emellan Lindberg och Torpa på en höjd stående
gamla av ålder lutande vittnet ifrån fornvärlden Per på
Horskullen, förtjänar även arkeologens uppmärksamhet.
Under detta namn utvisar lantfolket en 3 alnar hög rest
sten i bautastensform. Han tillhör ett nära därintill
varande gravmonument, en hällkista, och traditionen tillägger,,
att en i forntiden ryktbar hjälte vid namn Per stupat på
stället, här blivit begraven, och att den gamle lutande Per
uti eftervärlden är hans representant.17)
Torpa socken. Av byar härstädes ligger Torpa längst
i öster och strax där nerom Balgs by i sydväst. Dessa
bägge byars om varandra blandade inägor taga sin början pa
sidden vid Toftaån. I öster och söder höjer sig ifrån sid-
17) Det slag-s forskare, som med slagrutan i handen under
nattens tystnad undersöka fornlämningar, hava redan för länge sedan
i oordning bragt hällkistan. Om Pär och Sär anses såsom nomma
propria, och frågan blir, huruvida de såsom handlande personer till
varandra fordom ägt några andra förhållanden än dem de aunu
äga nämligen rimslutets, så finna gissningarna inga stöd av amin
bibehållna traditioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
