Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindberg och Torpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ning- och skrivning. Skolmästaren betalas, av föräldrarna
själva med betingad lön och kost.
Fattigförsörjningen i Lindberg verkställes dels med
årligt spannmålssammanskott av 6 kappar korn och 1 kappe
råg av varje hemman, som vid 1814 års beredningskommitté
stigit till ett värde av 1,000 R:d. Banco, med tillökning av
3 kappar korn och 1/2 kappe råg för varje 1,000 R:d., som
■ett hemman däröver skulle stiga, dels även med
gåvopenningar. Men i Torpa endast med gåvopenningar.
Utom socknarnas vanliga hantverkare, smeder och
snickare m. fi. finnas icke mång-a, som sysselsätta sig med
handaslöjder. Åtskilliga åbor äro, som ej kunna själva
förfärdiga sin gårds- och åkerbruksredskap; likväl finnas åbor
uti Tofta och Kjärra, som icke utan skicklighet sysselsätta
sig med förfärdigande av vagnar, kärror och slädar m. m.
och även strandboar, som själva bygga sina fiskbåtar.
Kvinnorna däremot äro i allmänhet skickliga i de slöjder, som
tillhöra deras kön, som att sticka, sy och väva, varigenom de
med sin arbetsflit förvärva betydliga tillgångar till bondens
utgifter. De år, då skördarna varit goda, kan någon
spannmål från de bättre hemmanen säljas, varav någon tillgång
förskaffas att betala nödigt arbetsfolk, vilket uppletas i
backstugorna. De tillgångar, bonden har av sin
boskaps-avel, har i senare år fördelaktigt ökats genom gödkalvars
försäljande i Göteborg. Uti Näs och Kjerra byar idkas
hösttiden sillfiske, ehuru stundom med ringa framgång.
Uti klädedräkten har yppigheten de senare åren
märk-ligen tilltagit även i dessa församlingar och i synnerhet
ibland kvinnorna, som ofta äro klädda i svart taft men i
brist därav i kamlott eller i,mörkblå vallmar. Deras
kläder äro sydda till tröja och kjortel. Schalar brukas ifrån
3 till 10 r:d. värde. På huvudet bruka de först mössa och
lin och däröver ett vitt huvudkläde, som knytes under
hakan. Vidare brukas vita förkläden av musslin eller
kam-brik. Karlarna bruka vanligen kläder av mörkblått
vallmar, nämligen livrock, korttröja och korta byxor. I
kallare årstid bruka de mörkblå kapprockar eller syrtuter
fodrade med lamm- eller fårskinn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
