Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimethons pastorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 484 —
gör den egentliga uppgången till ättstupan mindre märklig.19)
Icke långt ifrån Walasjö och Walaklitt är Waltingsberg
beläget, vilket likväl för närvarande saknar fornlämningar,
skogen häromkring kallas Walahult, och ett ställe i
gränsskillnaden av skogen Walmanshufwud. Flera ställen i denna nejd
äga således sin benämning av det i vårt fornspråk
betyd-ningsfulla ordet Wal. På Skärtans gärde är det ryktbara
Himelsberget beläget. Det är i sagan och sången såsom
Hjemdallrs hemvist, känt under namn av Himinbiorg. Uti
amfiteatrisk sträckning gå några berg ifrån havet upp åt
denna trakt, och Himinbiorg utgör för dem en fond. På
berget är en jämn plan, 90 ainar lång och 40 alnar bred, vilken
synes vara omsorgsfullt planerad. På den översta
bergspetsen är en fornlämning, vilken i sitt närvarande skick är
fler-tydig. Olik Hallands övriga fornlämningar består denna av
smärre genom murband förenade stenar. Dess
sluttnings-höjd är 15 alnar,20) med grus och jord överhöljd är han för
närvarande med gräs och ljung bevuxen. På Himinbiorg ha-
19) Detta slags fornlämningar kallas på vårt fornspråk
Aet-†emistapi och Ättstapul. Aven den gamle romaren synes hava
trott, att då livet för honom förlorat sina behag, han hade rätt att
själv giva sig döden, och man har anledning till den förmodan, att
romaren likasom göten begagnade detta räddningsmedel emot en
senare ålders bräckligheter. Seneca upplyser härom Ep, 20 :-26
oeh Virgilius Eeclog. 8: v. 5,9-60. Pomponius Mela berättai-, att
då de gamle blevo trötta av livet, de då uppstego på ättestupan
och med glädje störtade sig i havet. Plinius skriver om nordens
folk, att för dem voro alla krämpor okända. Döden överkom där
icke någon hastigt, utan mätta av år och av en lycklig levnad
störtade de sig utför klippan i havet. Uti Göthriks och Rolfs saga
omtalas, att, sedan konung Göthriks svärfader Skapnartungr
hade talat och tagit avsked av sina barn, ledsagade de den gamle
pk Gyllingshammar "ok foro thau glöd ok kär till Odins." |Hos
romarna kallades män över 60 år, depontani, h. e. de ponte in
Tiberiin dejiciendi.
20) Jag anser denna fornlämning dels hava varit en
ryktbarhetsvård, av förfädren ägnad åt Hejmdallr i det förmodade
grannskapet av Bifrost, dels måhända, även såsom gravmonument
innesluta askan av någon där jordad utmäi*kt förtjänt man. En
närmare undersökning av denna minnesvården skulle leda till
förstöring därav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
