- Project Runeberg -  Hallands historia och beskrivning /
XV

(1931) [MARC] Author: Sven Petter Bexell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Getinge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XV

Till odj ur i denna socken räknas i synnerhet rävar och
-örnar. Vargar uppehålla sig vanligen icke här utan endast
•om vintertiden, då de stryka åt denna orten ifrån
småländska skogarna för att söka rov, ehuru allmogen tror, att de
skola ner till stranden för att dricka salt vatten.

Vilt är här mycket sällsynt. Rådjur, som äro fridlysta,
hava sitt stamhåll på Fröllinge skog, och harar, som på
andra orter ej värderas synnerligen högt, förekomma
sparsamt, liksom tjädrar och orrar. Åkerhöns, som på
1730-talet infördes på regeringens befallning, äro nu mestadels
utdöda under senare årens stränga vintrar; dock syntes
en flock på Getinge gärde förliden sommar, där de hade sitt
bo.

Jordens odlingssätt har på måhända de senast
framflutna 30 åren efter verkställda storskiften och slutligen
enskiften blivit mycket förbättrat. Dock återstår en betydlig
del. Att odlingen av jorden fordom varit mycket stor tyckes
kunna slutas, då Asige stora hed var kultiverad och flera
trakter i skogar och berg härstädes utmärka åkrar, som
blivit nedlagda. En gammal 70 års man, Lars Bengtsson, som
fordom varit åbo i Wearp, har omtalat för mig en sägen, att
■ en tid varit, som kallades Hackaretiden, då man, förmodligen
•okunnig om plogars bruk, nyttjade hackor till jordens första
upptagande, och att om en bonde den tiden kunde giva sin
dotter en ko och en hacka, var han alltid säker på att få
henne försörjd.

Till grund för den efter anteckning i pastorsarkivet
anförda sägnen om pastoratets namn ligger en muntlig
berättelse, som år 1733 avgavs av den då 74-årige Jan
Cristers-son i Wallanäs.

En liten äng tillhörer Getinge kyrka, belägen strax
där-bredvid inom Skylegårds område. Ängens innehavare
betalar för densamma skatt, som kallas Bredhulta bete. Orsaken
är den, att Bredhult i Slättåkra socken fordom hört till
Getinge socken, och på detta ängsstycke betade
Bredhultabor-na sina hästar, då de kommo till kyrkan, och härför betalade
de årligen till Getinge kyrka en viss skatt. Anledningen till
. att Bredhult kommit ifrån Getinge till Slättåkra, skall vara
den, att en stor farsot grasserat i Bredhult, och då de döde
Bexcll, Hallands historia och beskrivning. b

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:38:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hallhist/0859.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free