Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallda och Släp. - Warberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wallda och Släp.
Folket, uppammat vid havet, gör föga nytta vid
åkerbruket utan sköter det såsom en binäring, stundom ej utan
framgång. Fadern med sonen går gemenligen till sjöss för
Göteborgsbons räkning och tillbringar stundom sin tid år
efter annat på utrikes platser. Kvinnfolken däremot bruka
jorden, och de få tjänstedrängar som i socknen äro
verksamma, legas ifrån andra orter och sakna ofta både
tillbörlig kännedom och vilja. Dessutom är själva lokalen såsom
på Walida högar mindre tjänlig för jordbruk, och på detta
■och liknande ställen är få dagars hetta tillräckligt att giva
det gladaste hopp om en vacker skörd den sorgligaste
utgång, som en obehaglig erfarenhet nogsamt intygat. Den
odlingsbara jorden är för ringa emot de vidsträckta nästan
onyttiga, kala bergstraktei för att en utflyttning i
samband med enskifte skulle kunna med fördel verkställas,
ehuru inägorna överallt äro lika goda.
Folket är i allmänhet fattigt, emedan sjöfarten på
några år och i synnerhet under sista krigsåren har varit av
ringa värde.
Warberg.
Staden gör 1680 en ödmjuk ansökan för
stadsvagnmän-nen "att de måtte njuta den förra friheten att fortsätta
resande å norra sidan till Rågelunda och å södra till
Falkenberg, medan köpmännen för sitt gods vart de vilja och
kunna. Detta såsom skäligt beviljas dem i så måtto att de på
norra sidan må föra de resande på Rågelunda, men på den
södra ej längre än till Morup, efter som eljest skedde
gästgifvaregården dersammastädes prejudice. Köpmännen må
fritt, af bönder eller hvem de med åsämja kunna, för sitt
gods leja." (Generalguvernörens resolution, Halmstad, d.
10 martii 1681.)
Stadens pråmmän, som själva höllo pråmarna, och
åkare1) gjorde 1736 ansökan att endast dem själva må förbe-
:) Äkarne skiljde sig från vagnmännen därigenom att de senare
bestredo allmänna skjutsen och efter bestämd taxa, de förra
skjuts-ningen för enskildes korlare resor utom staden och transporter av
köpmännens varor lill och Iran hemmen m. in., allt efter ackord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
