- Project Runeberg -  Hallands historia och beskrivning /
LVIII

(1931) [MARC] Author: Sven Petter Bexell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vessige - Vinberg - Värö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det anförda fyndet av en gravurna gjordes år 1811 vid
grustäkt. Stenkistan, som omslöt urnan, mätte en halv aln
i kvadrat.

Vinberg.

I närheten av tingshögen har följande timat, enligt
berättelse år 1816 av den kvinna, som saken närmast rörde, och
som är känd som en trovärdig och beskedlig människa.

Hon sade sig en dag vid middagstiden under vägen
från Faurås till Tågarp, där hon hade sitt hem, omgiven av
en stark dimma kommit att nära passera en av kullarna, då
hon på knappt två stegs avstånd såg en liten gråklädd man,
som icke var större än ett två år gammalt barn men hade ett
ovanligt åldrigt ansikte, som hon sade sig hava utan
räddhåga så noga betraktat, att hon sedan skulle kunnat känna
igen det bland tusenden. Kvinnan fortsatte sin vandring,
men efter en stund befann hon sig åter på precis samma
ställe. Detsamma inträffade flera gånger, och efter en hel
timmes vandring, när hon åter befann sig vid kullen, nedföll
hon slutligen av utmattning och hörde i detsamma nejden
genljuda av ett hånfullt skratt. När hon något återhämtat
sig fann hon slutligen rätta vägen och kom så småningom
med förskräckelsen tecknad i sitt ansikte till sitt ringa
hem, där man och barn länge med oro väntat henne, även de
uppskrämda av det hemska skrattet. I den tillkallade
prästens närvaro avgav hon förestående berättelse och avled
kort därefter.

I båda socknarna tvingas vävstolen till flitig
verksamhet, och det, som huvudsakligen finner avsättning, är
blaggarn, bordtäcken, golvmattor och grov lärvt. Inkomsten
härav betalar kronoutskylderna och lämnar ibland något
därutöver. Stafsingeborna sälja dessutom någon torv ur
sina ymniga torvmossar till Falkenberg, varjämte
obetydligt fiske bedrives av de närmast stranden boende.

Värö.

Följande sägen är berättad av Thor Nilsson, som var
pastor i Frillesås intill år 1637.

För några år sedan färdades en man vid namn Torkel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:53:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hallhist/0902.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free