Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tyckas deremot vittna om den gröfsta osedlighet. Ej
sällan förmärkas derå krigare blottade såsom
Priaper samt här och der män och qvinnor i de
oblygaste föreningar. Dylika framställningar äro å
hällristningarna så vanliga, att de icke kunna
skäligen betraktas såsom undantag, och de röja
fasthellre en bestämd syftning, som måste härröra af
vanor och bruk. Dessa osedliga framställningar
torde dock böra på följande sätt förklaras.
Söderhafsöarnes inbyggare gingo dels nakna dels med
mycket snäfva betäckningar. En trovärdig landsman
berättar, att ”karlarne på Nya Kaledonien
liksom på Mallicolo och Tanna skröto med
manslemmens tjocka omlindning, hvaraf ändan var
uppdragen och häftad under gördeln, ja någon gång
sträcktes den, så att den häftades vid sjelfva
halsbandet [1]. Det är helt naturligt liksom det är
allmänt bekant, att dessa vildar föröfrigt icke besvärade
sig af blygsel. Ett likadant förhållande egde
rum enligt Herodoti intyg hos Skyterna, och det
återfinnes hos flere vilda folkslag. Om någon skulle
på ett ärbarare sätt vilja förklara ifrågavarande
oblygheter, så kunde de betraktas såsom anspelningar
på våldsamma frierier och äktenskapliga
föreningar. Det kan ej förundra någon, att man
i en rå och fattig figurteckning icke kunnat i
finare tankebilder framställa kärleksförklaringar och
de händelser, som ofta blifvit en följd af
hämdgiriga medtäflare. Man kunde alltså antaga med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
