Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hålor föreställas. Dessa sinnebilder torde således
antyda lyckade och misslyckade träffningar.
Det är helt naturligt, att segervinnare gjorde
fångar och togo boskap. Under en flotta, som
afbildas å Hofträdet, stå elfva bakbundna fångar och
derunder tvenne kreatur, derjemte ses några hålor.
Pl. IV. fig. 10. I Tegneby utmark framställas sju
bakbundna fångar och fyra kreatur i förening med
några dels bemannade dels obemannade fartyg samt
många hålor.
Inga större fältslag finnas inristade på våra
klippor. Detta förhållande synes härröra dels
deraf, att hällristarne ej kunnat med deras råa
föreställningssätt afbilda någon stor menniskoskara
allraminst under ett vapenskifte, dels deraf, att
vildar merendels sammandrabbat i mindre hopar till
lands, men deremot i större massor till sjös. Ett
sådant förhållande var vanligt bland vildarne på
Otaheiti [1]. Emedlertid förekomma på många
ställen flere stridsmän tillsammans, hvilka till lands
äro i skarp bardalek med hvarandra. I Bro
utmark ses några stridsmän till fots, som föra långa
kastspjut, tvenne till häst med samma vapen,
andra sitta i fartyg med höjda klubbor, tvenne ligga
slagna. På samma ställe stå sex stridsmän, af
hvilka tre svänga lansar, och två föra yxor samt
en höjer en klubba. Pl. VI. fig. 1—6. Af
ofvanberörda förhållande ses, att rytteri i Sverige är
ganska gammalt. Jornandes, som lefde i sjette
seklet, berättar, att Svenskarne, Suethans, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
