Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskilda folkstammar, så ha troligtvis beggedera
varit soldyrkare liksom Tysklands och flere andra
länders urinbyggare. Jag bör här i förbigående
tillägga, att de korta fästena å bronsvärjorna ej
synas mig bevisa, att den folkstam, som deraf
begagnat sig, varit ett småväxt slägte. Enär ett
sådant sidogevär ej tjenat, såsom jag redan anmärkt,
till hugg- utan till stickvapen, är det ganska
naturligt, att fästets kafle ej bort vara längre än, att
den kunde säkert omfattas med pek- mellan- och
ringfingret samt tummen och stödjas i handgropen
med lillfingret mot knappen. Att man kunnat på
dylikt sätt gifva mycket starkare stötar än, om
man hållit handen på tvären öfver en lång kafle,
är alldeles solklart.
De äldsta sten- och benverktyg, hvilka hittas
i Norden, sakna sirater. Man har likvisst här
tidigt börjat att med enkla rät- och kroklinier samt
cirkel- och spiralprydnader förse verktyg, vapen,
knappar och smycken af brons. Vid en stigande
konstfärdighet tyckes man småningom öfvergifvit
detta betydelselösa orneringssätt och antagit
drakslingor m. m. Det är begripligt, att dessa
underdjur skulle såsom borg- och skattvaktare bli i
Norden liksom fordom i Hellas betydelsefulla
ornamenter. Det är äfven uppenbart, att fåglar samt
andra djur skulle såsom förebud och fylgior
efterhand ingå uti hedniskt orneringssätt. Den
ornamentslära, som visar sig på runstenar, förtjenar
stor uppmärksamhet både i anseende till figurernas
mängd och skaplynne. De drakar, som der
förekomma, utgöra konstiga och vidunderliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
