Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 9, 1 Maj - Vanans ofantliga makt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vanans ofantliga makt.
Mycket har under tidernas lopp skrifvits rörande detta
ämne, hvilket ingen af oss kan undgå att dagligen få lära
känna. Att vanans makt är ofantlig, det måste hvarje sundt
tänkande människa erkänna utan omsvep. Vanan är utan
all tvekan den främsta impulsen i vårt lif. Under insikt
härom borde också alla föräldrar söka att bibringa sina barn
en sådan uppfostran, att nämnda makt blir till deras
framtida fördel, icke till raka motsatsen. Så är likväl i regeln
långt ifrån fallet, ty många föräldrar tro, att det gör
detsamma, om deras lilla älskling offrar hvarje slant på inköp
af sötsaker, eller om han eller hon skyndar från den ena
leken till den andra utan tanke på, om den förra blifvit
afslutad, eller om de visa det mest häftiga lynne, därest de icke
genast få sin vilja fram. I sådana fall urskulda sig
föräldrarna med, att de endast äro barn, och att det ännu blir god
tid att längre fram taga itu med hårdhandskarna. De glömma
härvid likväl totalt bort, att barnen äro under utbildning
varande män och kvinnor, samt att i nittionio fall af hundra
de egenskaper och de vanor, som de utvecklat före tio års
ålder, blifva afgörande för hela deras karaktärsbildning och
därför för deras kommande öde. Det kan synas, som det vore
en småsak, huruvida våra små använda sina besparingar till
sötsaker eller icke, men häraf kan det bero, om de vid 50 års
ålder lyckats spara något. Vi måste lära våra barn
sparsamhetens stora dygd genom att visa dem, hvilken oberoende
ställning den intager, som vunnit ett litet oberoende, ty göra
vi detta, kunna de aldrig blifva slösaktiga och beroende af
andras välvilja. Det barn, som tillåtes att vind för våg strö
ut sina små tillgångar, kan aldrig intaga någon god ställning
i världen, enär detsamma aldrig lärt sig att tänka först och
handla sedan i fråga om utgifter. Det har redan i
ungdomen skaffat sig öfverdrifna vanor, hvilka till slut ruinera
det, när barnet uppnådt mogen ålder.
En annan sak af vikt är vidare, att man lär barnet att
alltid göra det, som detsamma har för händer, på bästa
möjliga sätt, ty härå beror dess förmåga af framgång längre fram
i lifvet. Man får aldrig tillåta det att göra någonting färdigt
allenast till hälften, ty då blir detta så lätt en ovana, hvilken
hindrar dem att blifva dugliga medlemmar af samhället, när
de uppnå mogen ålder.
Det är våra vanor, som skapa vår framtid eller förstöra
densamma. Detta skola alla föräldrar väl lägga på minnet
och handla därefter, ty härå kommer deras barns framtida
lycka att i de flesta fall blifva beroende. En person med
goda vanor kan gå långt, men för den, som har dåliga dylika,
innebära de ett ständigt hinder.
(Sv. Am. P.)
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
