Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1, 1 Jan. - Följetong: Häxprocesserna i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gatan, nu äro de på gården och nu i förstugan inkomna,
och nu taga de’ bort er».
På grund af sina stora teoretiska insikter och praktiska
erfarenheter i fråga om »barnaförandet» blef Gäflepojken af
bekymrade föräldrar anlitad som rådgifvare, och så gick
tolfårige Johan Johansson Grijs omkring och hofverade sig där
uppe på Söder, gjorde besök i hemmen och gaf med viktig
min sina ordinationer, mot kontant erkänsla förstås. Och
hade den nye barnavårdskonsulenten med sin psykologiska
skarpblick konstaterat, att barnen voro »förde», så voro de
också förde – det var ingen fråga om det. Nekade de, så
tillhöll han bara föräldrarna att med lock eller, om det inte
hjälpte, med aga få fram bekännelser. Och så snart barnen
bekant, »hände det, att de med dånande och nederfallande
sig åtburo som de andra barnen». Så var det ytterligare styrkt,
hvilken skicklig specialist unge Grijs var, och barnen själfva
gåfvo honom vid uppvaknandet fullkomligt rätt: det var bara
det, att de först efter bekännelsen hade kunnat erinra sig,
att de varit i Blåkulla. Men nu kommo de så tydligt ihåg det.
Hur betecknande för stämningen inom vakstugorna är ej
följande skildring! En på Söder boende ryttmästare hade
barn, som sade sig anfäktas af Näslöskan och en annan häxa,
Anna Månsdotter, kallad »Vipp upp med näsan», hvarför
fadern satte ett par af de beskäftigaste kvinnfolken, en piga
och en madam, att vaka öfver småttingarna. Första natten
de vakade började gossen Nils gäspa och sade: »Rätt nu
kommer trollpackan». Därefter begynte alla barnen ropa:
»Nu tager hon bort oss!» Den vakande hustrun sporde då,
hvar trollpackan var. Barnen sade: »I farstun». I detsamma
stack trollpackan »en krokot nål igenom väggspringan», och
då ropade barnen: »Si, där är hon, si, där är hon!» Nu högg
hustrun till med en vedyxa, men råkade icke trollpackan.
Andra gången sticker »packan» in nålen, så att pigan får se
hufvudet på henne, och barnen skrika: »Hugg nu till!»,
hvilket hustrun också gör. »Nu råkade du och högg håret af
henne», ropa barnen. »Och när hon begynte se till, fann hon
hår både på yxan och på väggen», heter det i den trovärdiga
berättelsen.
Följande natt, då trollpackan upprepade sitt besök, blef
hon af den vakande hustrun tilltygad på samma sätt, och
ryttmästaren uppvisade själf inför rätta det hår, som den
rådiga madamen huggit af häxen. Efter den betan hade
trollpackan »farit under bordet som en stor muff; och hustrun
slog uppå densamma med yxhammaren».
På det viset råkade de små i riktiga hysteriska anfall.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
