- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 32, 1917 /
25

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 2, 16 Jan. - Ett blad ur min lefnadshistoria.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den grad förtjusande vacker, att jag icke kunde låta bli att
köpa den. »Men hvad skall jag göra med henne?» frågade
jag mig själf. Medan jag funderade på den saken, lät jag
måla henne. När hon var målad, började jag att taga kalla
afrifningar hvarje morgon. Baljan är nu länge – länge
sedan borta, men med afrifningarna har jag fortsatt och
fortsätter ännu. Om det ock gifvits år, då jag försummat det,
så vågar jag dock påstå, att jag ordentligt gjort det i mer
än 50 år. Och det har varit af mycket stor betydelse för
min hälsa. Att hålla huden ren och stärka den med kallt
vatten, isynnerhet när man stiger upp ur sängvärmen, det
är härligt.

Fig. 9. P. W. hugger ved,

Fig. 10. I vinterkylan i högan nord.

Men det fattades mig motion. Att gå ut och gå och utan
något annat mål än att gå, det har alltid varit mig högst
motbjudande. När jag kom upp som lektor till Umeå år 1865,
beslöt jag därför att börja hugga min ved själf. Dock hade jag
vedhuggare också. Men så föll det sig icke bättre, än att
han litade på mig och jag på honom med den påföljd, att
vi gång efter annan voro utan huggen ved. Det gick icke
an. Därför mätte jag upp det förråd af ved, som jag hade
i vedboden – det var några famnar – betalade
vedhuggaren, hvad han skulle ha, ifall han högge upp dem, och lät
honom sålunda gå. Jag var därefter ensam min egen
vedhuggare, och därmed fortsatte jag till omkring år 1900, då
vi vid ombyte af våning i Stockholm fingo en så dålig
vedkällare, att jag ej ansåg det hälsosamt att fortsätta. Min
familj bodde i Stockholm sedan hösten 1885. I 35 år höll jag
alltså på med detta arbete, naturligtvis med undantag af
tider, då jag var borta på längre resor. För kortare resor högg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:55:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1917/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free