Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3, 1 Febr. - Följetong: Häxprocesserna i Stockholm. (Forts. fr. föreg. n:r.) - Notiser och meddelanden. - BREFLÅDA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gossarne däremot, hvilka »af bernälde passioner mindre rördes»,
visade sig ej heller så förslagna som kvinnfolken och
förmådde icke »med sådan arghet och list komma till rätta utan
blefvo genom tvetalighet snarare öfvertygade och till god
bekännelse bragte.» .
Man förstod nu lätt, hur efter hand, som Hjärne säger,
sådana »löperskors» mod växt mer och mer, när de sett, att
de genom sina angifvelser kunde sätta hvilken »ärlig matrona»
som helst på de anklagades bänk. De hade berömt sig af
att de voro betrodde inför rätten och de kunde taga lifvet
af den förnämsta frun i hela staden.» En af dem, Lisbeta
Carlsdotter, hade i känslan af sin gränslösa makt yttrat, »att
om hon ville, skulle icke tre människor blifva igen här i
staden». Deras lust hade varit att hämnas på dem, de hade
gammalt agg till, eller ock drefvos de af afund mot dem,
som voro rikare eller förnämare än de. »Och var det någon,
som råkade säga emot dem, den bekände de strax uppå och
föga annars än som hundskällande: begynte allenast en först,
så följde alla de andra efter.»
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
