Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 19, 1 Okt. - Barntuberkulosen, dess förebyggande och bekämpande. Tuberkuloskampens kärnpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under de senaste årtiondena afsevärdt minskats på grund af
mera spridd kunskap om rationell vård och speciellt
uppfödning af de späda barnen. Då man kommer upp till
skolåldern och därutöfver, torde emellertid en sådan kraftig
minskning af för dessa åldrar specifika dödsorsaker knappast
kunna påvisas, utan man torde tvingas till samma slutsats
som Kirchners nyss citerade: det är för litet gjordt mot
barntuberkulosen, mera måste göras.
Hvad bör då göras mot barntuberkulosen? – Man har
naturligtvis här som alltid i kampen mot sjukdomar att följa
de båda stora hufvudvägarna: att förebygga och att behandla,
profylaxens och terapiens vägar. Alla äro vi väl ense om,
att då det gäller tuberkulosen är profylaxen det viktigaste.
Det framgår tydligt nog af det förut sagda, att det
profylaktiska arbetet bland barnen ställer sig olika i olika åldrar.
För de minsta barnen, under första och andra lefnadsåren,
gäller det framför allt att skydda dem för infektionen –
expositionsprofylaxen. Det har visat sig, att
smittböfverföringen sker synnerligen lätt, om smittande fall finnas i barnets
närmaste omgifning. Man förstår, hur svår och vansklig
uppgiften att skydda barnet måste vara, framför allt om
smittkällan är barnets egen mor. Den enda fullt säkra
åtgärden är naturligtvis att så snart som möjligt helst
omedelbart efter födelsen, skilja barnet från smittokällan. – Det
är slitande af ett af de starkaste band naturen känner, det
mellan modern och hennes nyfödda barn, som läkaren här
nödgas att förorda i barnets intresse. Vi kunna anföra en
svensk barnläkares, d:r Lichtensteins, yttrande i denna fråga:
"Om modern lider af tuberkulos i smittosamt stadium, så är
denna åtgärd den enda, som med någon säkerhet kan rädda
barnet, och därför måste den genomföras, huru stora
praktiska åtgärder än kunna möta. Om smittokällan ej kan
aflägsnas ur hemmet, så måste barnet bort och det för en tid
af helst 2 eller åtminstone 1 1/2 år. Det räcker i ett dylikt
fall icke att förbjuda modern att amma; sköter hon sitt barn,
så infekterar hon detsamma snart, äfven vid iakttagande af
all försiktighet. Af stor vikt är, att profylaxen börjar
omedelbart vid barnets födelse; i annat fall kan infektion ske
redan under de första dagarna, ja timmarna."
Ledandet och öfvervakandet af denna tidiga profylax
måste blifva dispensärernas uppgift. Vi hoppas, att
dispensärverksamheten inom vårt land snart nog skall utvecklas
därhän, att hvartenda hem, där tuberkulos finnes, nås af
densamma. Ett ordnadt samarbete mellan barnbördshus, resp.
barnmorskor och dispensärerna bör organiseras.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
