Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 21, 1 Nov. - Hjärnblödning (hjärnslag) och Hjärnuppmjukning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
känsla af att hufvudet är konstigt, öfver svindel och
öronsusning. Hufvudvärk ej ovanlig för katastrofen.
Antingen utan ett ljud eller med ett rop faller den af
slag träffade omkull. Känsel och medvetande äro borta.
Ansiktet är antingen blekt eller blårödt. Andedräkten är
snarkande. I svåra fall återvänder ej medvetandet utan döden
följer efter en tid. De första tre dagarna äro kritiska dagar.
Men ända till tionde eller tolfte dagen får man ej vara säker
för att ej en försämring kan inträda. – I lindrigare fall
förloras ej medvetandet utan den sjuke får blott svindel eller
kräkningar. – Ofta kvarstå efter anfallet förlamningar t. ex.
i en arm, ett ben, svårighet att tala, att tänka etc.
I de förlamade extremiteterna uppträda nästan alltid
kontrakturer (sammandragningar). Armen höjes i armbågsleden,
hand och fingrar böjas äfven. I benet finns däremot mera
en sträckningskontraktur med nedåt riktad fotspets; gången
sker med benet, sträckt; det föres i liten båge utåt och sedan
framåt. På grund af sin overksamhet aftyna de förlamade
musklerna något. De blifva ofta kyliga, blåaktiga och något
svullna, – en viss psykisk förslappning gör sig ej sällan gällande,
yttrande sig i svaghet i intelligensen, nedsättning af
minnet, lätthet att gråta och skratta o. s. v.
Emellertid må man ej glömma, att de största växlingar i
symptomer göra sig gällande, beroende på blödningens säte i
hjärnan och på dess storlek.
Hjärnblödning beror på en kärlbristning; hjärnuppmjukning
åter beror på en tilltäppning af en hjärnarter.
Bristningen orsakas i vanliga fall antingen af arterioskleros
(kärlförhårdning) eller af en syfilitisk kärlsjukdom. Stundom
beror dock kärlbristningen på fettdegeneration orsakad af
blodbrist eller andra felaktigheter i blodmassan. Ett
uppmärksamt studium af orsakerna till arteriosklerosen visar oss,
att förändringen i hjärnans blodkärl ej inträder plötsligt
utan att densamma kommer mycket långsamt genom
inflytandet att ett ohygieniskt lefnadssätt fortsatt under åratal.
Det är i synnerhet alkohol och syfilis som gifva upphof till
hjärnblödning. 50-talet ocb 60-talet af menniskolifvet kräfva
de flesta offren för slaganfall. Åldringar med sköra blodkärl
falla helt naturligt ofta offer för slag. – Emboli af ett
hjärnkärl orsakas ofta af en tromb (blodpropp), som slagit ned på
en sjukligt förändrad kärlvägg, vanligen den stora
kroppspulsådern (aorta). Vanligen är det dock hjärttromber, som kila
fast i hjärnan. De komma antingen från tromber, som
aflagrat sig på klaffarna (vid hjärtfel), eller från tromber i vänstra
hjärthalfvans håligheter (vid hjärtsvaghet). – I yngre år
brukar hjärnblödning uppstå egentligen blott efter svåra
sjukdomar såsom tyfus, hjärtfel m. m.
Jämte hög ålder är det i synnerhet alkoholism, syfilis,
gikt, sockersjuka samt sannolikt äfven ihållande starka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
