Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 22, 16 Nov. - Insända böcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
New-York för en hyra af 16 à 17 dollars i månaden (ungefär där
lika mycket som motsvarande siffror i kronor hos oss) som
kroppsarbetare hyrde 4 rum och kök, vattenklosett och
badrum med stort porslinsbadkar, samt varmt och kallt vatten i
köket. Varmt badvatten erhöll han från sin egen spis, då
man eldade i den. Från en vattenbehållare vid spisen gingo
rör, som ledde vattnet till badkaret. Alla de nya husen i
New-York, där kroppsarbetare bodde, hade samma förmåner. Han
berättade vidare; att litet h varstans i New-York funnos
offentliga duschar med varmt och kallt vatten, där anordningen
var riktigt fin, betjäningen uppmärksam, och där vissa dagar
i veckan det var afgiftsfritt tillträde för män, andra dagar
dito för kvinnor, under det somliga dagar inträdesafgift
erfordrades. Alltså: kroppsarbetarna i New-York bodde
rymligt, hade billig hyra och hade praktiskt taget oinskränkta
badmöjligheter, som de också utnyttjade. Det förtjänar
anmärkas, att i ingeniör Frömans broschyr ej förekommer ett
ord, om Amerikanarnas sätt att lösa »städernas badfråga.»
Egentligen borde skriften ej betitlas »städernas badfråga»
utan »Stockholms badfråga.» Af Sveriges till bortåt ett
hundratal uppgående städer omtalas blott 12 stycken, utom
Stockholm. Bland dem ej Malmö, Uppsala, Lund, Karlstad.
Förf. framkommer visserligen med ett förslag om
läget af blifvande badhus[1],
men huru badfrågan skall lösas,
det få vi ej veta. Dock önskar han att en förening
motsvarande »tyska sällskapet för folkbad» skall bildas. Af
auktoriteter, som yttrat sig i ämnet, anföras 5 utlänningar. Ej ett
ord ägnas åt exempelvis hvad prof. Curman gjort för städerna
(att ej tala örn hvad dr Nils Englund gjort för landsbygdens
badfråga).
Förf. bör emellertid ha tack för att han tagit upp frågan.
Äfven för ordet: »ett bad i veckan åt hvar svensk». Men
nog bör det erkännas, att hans föredrag skulle vunnit på
mindre belastning med tabeller, som kunde helt enkelt
citerats; på mera vid blick – äfven öfver Atlanten; – och på
beaktande af sambandet mellan hyresfrågan (inklusive
tomt-jobberi) och badrumsfrågan.
Att förf. skulle afvunnit frågan medicinska synpunkter,
kan man ej begära. Det borde därför anordnas ett stort
diskussionsmöte i Stockholm med inledningsföredrag både af läkare
och af kommunaltekniskt bildade personer. Då kanske kan
man hoppas, att ej den nu anmälda broschyren blir en
obeaktad skrift som tusen andra, och att ej föredraget blir en
hastigt förklingande röst i öknen.
Ty <i>badfrågan är ännu viktigare än idrottsfrågan.[2]
H. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
