Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 24, 16 Dec. - Världens materiella utveckling i detta århundrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
banor inom höga plank! Och på samma sätt yttrade man
sig om de första ångbåtarna. Ännu för femtio år sedan hette
det: Ja, nog kunna de användas på floder och sjöar alltid
men icke på hafvet, mellan Europa och Amerika äro de
alltjämnt omöjliga. – Människan är icke blott när det gäller
gudomliga ting utan alltid och allestädes klentrogen.
Äfven i det dagliga lifvet och i hemmet komma
sammanslutningens verkningar att göra soig kännbara. T. ex.
genom afskaffandet af privatköken. År 2000 kan man icke
fatta att i en stad med hundratusen invånare tiotusen
tjänarinnor i tio tusen kök minst fyra gånger om dagen
förbrukat tiotusen tändstickor – således fyrtiotusen – för att med
möda och besvär göra upp fyrtiotusen små eldar i tiotusen
spisar. På allt detta gick ju ett oerhördt kapital förloradt
genom byggande af kök, till köksutrymme, köksspisar,
kökskärl, bränsle och äfven till underhåll och lön åt kokerskor.
Och ändå kunde man blott ofullkomligt och långsamt med
buller och bång, sot, elak lukt, skulor, aska och allt slags
affall koka det, som i en stor centralkokanstalt, i synnerhet
med elektriska snabbkokare, kan ombesörjas
ändamålsenligare, fortare, bättre och framför allt billigare för hela staden
med högst tvåhundra kockar. Nu för tiden kan man se
tanken genomförd på krigsskepp med sjuhundra mans
besättning eller i folkköken, och i det nya riksdagshuset (i Berlin)
kan man i ett alltigenom renligt rum vid en blank, 5 m.
lång spis med två buljongskittlar, rymmande hvardera 320
liter, och öfriga tillbehör med få kockar bereda en
festmåltid för tretusen deltagare, kokt på gas utan rök och sot.
Betänker man att någonting sådant knappt kan åstadkommas i
det borgerliga lifvet af trehundra kokerskor och i hvarje fall
hvarken så snabbt, så godt eller så billigt, så synas
sammanslutningens fördelar tydligt.
Det kan kanske intressera en husmor att föreställa sig
denna framtidshushållning. Klockan sju på morgonen visar
sig i en ram på väggen i teleskrift allt efter abonnemang
matsedeln I, II eller III, upptagande femtio rätter till tio
pfennige (9 öre) portionen. Frun väljer och knackar medels
elektricitet ut det antal rätter, som enligt abonnemanget
tillkommer henne. Klockan fem på eftermiddagen (kl. tolf ätes
kall lunch) ringer det i det eleganta matskåpet. Där står,
uppskickad med elektrisk hissapparat, den utsökta maten.
Efter måltiden sättes servisen in i skåpet och bortföres åter
lika hemlighetsfullt. Så enkelt! Dessutom vet framtidsfrun
alltid noga hur mycket hon ger ut för den dagliga födan,
och herrn kan icke längre beklaga sig öfver dålig och
försenad matlagning. Bostaden förblir snygg, och frun kommer
till sist också att finna sig i att kokerskan är afskaffad. Ja,
hvad skola då vi fruar taga oss till med vår tid? ropar
kanske en och annan. Nåja, våra mormödrar trodde också en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
