Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:o 1, 1 Jan.
- Krigskostens inverkan på hafvandeskap och förlossning.
- Litet om lafvarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eklampsin förekommer vida mindre, förlossningsoperationer bli
sällsyntare, mycket till följd, af barnets litenhet, värkarna äro bättre,
enär mödrarna ej längre äro så feta och slappa.
Det ser sålunda ut som vi, fastän många gå under, efter den
järnhårda tidens genomkämpande skola hafva mer .lifskraft och en friskare
afkomma än förut, och detta beror icke minst på krigskost.en.*
(Jordemodern.)
*
Litet om lafvarna
(Ur »Husmodern», tidskrift för föreningen Martha i Finland.)
Lafvarna åtnjuta sedan lång tid tillbakarstadgadt rykte som godt
nödfoder och nödbrödsämne. Allmänt bekant är ju att renlafven
vintern igenom utgör renens hufvudsakliga näring. Islandslafven
har haft stor användning som djur- och människoföda, det senare
särskildt på Island. Ifrån 1860-talet, framför allt år 1868, finnes
en rätt riklig litteratur angående »laffrågan», som då var mycket
aktuell i Norden. Så utgafs t. ex. på föranstaltande af Kungl.
Patriotiska sällskapet i Sverige 1868 en’folkskrift: Våra bästa Mat-lafvar
där insamling af sex namngifna lafvar: renlaf, islandslaf, sn Olaf,
skägg- eller tof- och manlaf samt asklaf varmt förordades under
hänvisning till deras stora användbarhet som människoföda efter
vederbörlig preparering med pottaska, i en annan svensk flygskrift
»Om husdjurens utfodring under missväxtår» ägnas en god del af
innehållet åt lafvarna, framför allt renlafven.
Under dessa krigsår har laffrågan upptagits med tetor energi och
experiment och försök med lafvar såsom djur- och människoföda
hafva gjorts i många länder.
Också hos oss finländare har ett lifligt intresse för lafvars
användning som lifsmedelsreserv på senaste tid kommit till uttryck. De
två lafvar det då härvid främst gällt äro islandslafven (Getraria
is-landica) och renlafven (Cladonia rangiferina).
Islandslaf är en omkring 10 cm. hög, bladlik, rikt förgrenad växt,
till färgen brun- eller grågrön, undertill betydligt ljusare. Den
* Ofvanstående är en lysande bekräftelse af Chittendens och, Hindhedes m. fi.
undersökningar rörande människans behof af mycket mindre äggvita i den dag
liga kosten än hvad t. ex, D:r Wistrands kvartalsalmanack för läkare anger.
Red. af H. V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:56:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1918/0015.html
