Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1, 1 Jan. - Litet om lafvarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildar ofta- mörka fläckar i det täcke den ljusa renlafven väfver
öfver berg och moar.
Enligt en liten, af finska Medicinalstyrelsen senaste vår
utgifven skrift*) gifver en analys af lufttorkad islandslaf följande resultat:
Vatten . , . . . . . 13,5 %
Rcåprotein (ägghvita) 2,5 »
Fett........ 1,5 »
Cellulosa . . . . . 2,5 »
Aska. ........ 1,0 »
Kolhydrater .... 79,0 »
Den lufttorkade växten innehåller omkring 0,02 % järn; alltså
mera än t. ex. spenat.
Dessutom finnes ett bitterämne, hvilket gör lafven såsom sådan
oanvändbar till människoföda med mindre bitterämnet aflägsnas
genom extraktion med pottaska- eller sodalösning. Detta kan lika
väl ske med vanlig asklut.
Näringsfysiologiska försök ha utvisat att närmare hälften af
kolhydraten i lafvarna - eller 40 % af lafvens totalvikt -
upptages i människans organism. Med stöd af dessa försök riktas till
allmänheten en allvarligt maning att icke under nuvarande kristid
låta en växt med så stort näringsvärde ligga oanvänd.
Renlaf förekommer rikligt, i synnerhet i de nordliga delarna af
landet. Enligt den tidigare nämnda källan innehåller torkad renlaf
i medeltal följande ämnen:
Vatten.......... 10 %
Kväfvehaltiga ämnen. . . 3,2 »
Fett/. ......... 1,7 »
Kväfve fria extraktivämnen 62,1 »
Cellulosa.........19,5 »’
Aska........... 3,4 »
Renlafven innehåller mindre mängd bitterämne än islandslaf
och fordrar därför icke så omsorgsfull utlakning med asklut.
Enligt en litteraturuppgift har l ,kg. torkad renlaf tre gånger
större näringsvärde än l kg. potatis. .
Redan det här i korthet framhållna, torde till fullo bevisa, att
vi uti lafvarna äga ett värdefidlt mjölutdrygningsmedel, som vi infot
den hotande hungersnöden ej få lämna obeaktadt.*) Fanny Hult.
(Forts.)
* »Lafvars användning till folkföda och tilll kreatursfoder» av Max Nyman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
