- Project Runeberg -  Helsovännen / Hälsovännen / Årg. 33, 1918 /
60

(1886-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 4, 1 April - Tvenne riksdagsmotioner i badfrågan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Tvenne riksdagsmotioner i badfrågan.

Af herr von Koch, angående skrifvelse till Konungen i fråga om åtgärder för

inrättande af badanstalter i större befolkningscentra och
å landsbygden m. m.

Det svenska folket var en gång ett badande folk. Gamla
urkunder såväl som här och hvar vid bondgårdarna kvarstående små
bad-stubyggnader visa tillfullo, att det icke var det privilegierade fåtalet
allenast, som badade, utan att äfven de breda folklagren ägde
allmänt denna hälsosamma vana. På 1500-talet ansågs badet vara
»ett lika nödvändigt behof som mat och dryck» och ännu långt in
på 1700-talet fanns vid hvarje ordentlig bondgård en badstuga,
hvari folket badade åtminstone en dag i veckan. »Lördagen», som.
var den sedvanliga baddagen, är ju endast en förkortning af
»logar-dagen» och vi ha i detta veckodagsnamn en ständig påminnelse om
den gamla badseden.

Som bekant spelar badet ej längre samma roll i det svenska
folkets lif. Man kan nu snarast tala om badskräck hos vår allmoge,
hvilket bland annat framgår af landtbefolkningens obenägenhet
för bad å sjuk- och fattigvårdsanstalter. Det är enbart de
förmögnare klasserna och till någon ringare del vissa städers innevånare
som regelbundet använda sig af bad. Allenast vid jultiden synes
folkets gamla lust för bad visa ett tillfälligt uppflammande.

Det torde icke varit några sanitära principer, som lågo till grund
för våra förfäders flitiga badande. Orsaken var uteslutande den
praktiska erfarenheten - att de mådde väl, blefvo starkare och friskare
samt att badet jämväl innebar en njutning, som man ej ville
undvara. Att badet kom ur bruk hos oss berodde ingalunda på att
uppfattningen om badets hälsosamma verkningar förändrades, utan på
helt andra omständigheter. I vårt grannland Finland har ock, som
bekant, badstubadet alltjämt bibehållit sin dominerande betydelse
bland såväl lands- som stadsbor; det anses där alltjämt som ett
stärkande medel, hvilket särskildt i tider af strängt arbete med
förkärlek användes, och äfven den enklaste backstugusittare vill ogärna
undvara den njutning, som badstubadet medför.

Samtidigt ined att badet upphört att ingå i de breda folklagrens
vanor har emellertid vetenskapen allt tydligare klarlagt dess
utomordentliga värde ur hälsosynpunkt. Bad äro enligt alla
vetenskapens vittnesbörd ett af de bästa medel som finnas, att bevara
den hälsa man äger, att skydda sig mot sjukdom och att föröka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:56:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/halsovan/1918/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free