Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 8, 1 Aug. - Bokanmälan. Våra insekter såsom sjukdomsspridare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
._________ HÄLSOVÄNNEN, N:o 8________________ 249
(malaria) öfverföres till människan genom frossmyggan. Flugan
är vårt farligaste djur. Den öfverför t. ex. tuberkulos., difteri och
tyfus. Klädlusen öfverför fläckfeber. Vägglusen kan äfven
öfverföra smittosjukdomar.
Därför var det med stor glädje som undertecknad gick att studera
föreliggande skrift med dess talrika och vackra illustrationer. Det
gör mig ondt att behöfva uttala, att den skicklige entomologen
(insektkännaren) i stort sedt misslyckats i sin uppgift. Något som
man bort kunna på förhand förutse, enär han ej är läkare.
Skriften hade bort affattas af professor Tullgren tillsammans med en
erfaren, för hygien intresserad praktiserande läkare. Då skulle den
ha blifvit verkligt värdefull och fyllt ett stort behof. Nu är den
intressant, men lämnar oss på viktiga punkter otillfredsställda, och
den nytta som skriften kommer att göra, blir ej stor.
Flugorna upptaga mer än halfva arbetet (till sid. 17.) Ser man
närmare efter, skall man finna att omkring 4 1/2 sidor af det
dyrbara textutrymmet (11 >>flug»-sidor) användts till illustrationer.
Det är för mycket af det goda.
Tyngdpunkten i framställningen i skriften är tydligen
redogörelsen för husflugans lif och lefverne. Den är förtjänstfull. Men så
därjämte: »död åt flugorna!» Här lämnar oss förf. i sticket, han är
matt, och förbigår en hel del. Han säger (s. 12) »att flugor kunna (!)
sprida smitta och vid flera tillfällen gjort det (!)» Alldeles för svagt
uttryckt!
Det flugkrig han planlägger kan nog ej gillas af dansken Falk,
som ägnat en ej ringa del af sitt lif åt flugornas förgörande och
därför fått hedersnamnet »Flugfalken». Det var han som var med
om »flugutställningen» i Stockholm år 1915. Tullgren föreslår att
»i stallar och fähus bör gödseln förvaras helst i mörka
gödselkamrar». Månne det? Gödselstallen bör ligga utanför stallet och fähuset.
Rösiö har lärt oss hur den skall vara inrättad (cementerad eller
stensatt botten; tak för regnskydd.) Men res på landet och se på
gödselstackarna! De äro nu på de flesta mindre och en del större gårdar
likadana som på Odens tid. Det vore hemskt om vi skulle ställa till
med »gödselkamrar». Vi böra använda tor f strö och kalk, samt gräfva om
gödselstacken då och då (d:r Hogner], så att varm gödsel of vertäcker
den nytillforda (H. V. 1917, s. 237). På det sättet dödas fluglarfverna
af hettan. - Eådet »man bör söka skydda djuren (hästar och kor
mot flugorna» är illusoriskt, då det ej säges’ hur det skall ske. »De
flugor som trots (!) dessa (i skriften framlagda) försiktighetsmått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
